Sparande, Välgång, Egennytta och Allmänintresse

Det var en gång en hen som hette Sven som bestämde sig för att börja spara. Sven tog var tionde krona och stoppade undan. Oavsett vad hen hade i inkomst blev var tionde krona aldrig konsumerad. Sparandet växte och när tio år hade passerat hade hen ett helt års lön tillgänglig. Med stor förnöjsamhet räknade Sven sina pengar.

Svens nära och kära hade intresserat följt ett helt årtiondes spariver och ville också ha en egen hög med pengar, att räkna som Sven gjorde eller använda till något annat nyttigt. Tillsammans med Sven var de tio personer som bildade en förening för "sparande, välgång, egennytta och allmänintresse", föreningen SVEA.

Tio år senare hade medlemmarna i SVEA sparat ihop till elva stycken årslöner, alla medlemmarna hade varsin förutom Sven som hade två årslöner. Många människor tittade förundrat på föreningen med sitt stora välstånd och ville gärna vara med. På föreningen SVEAs tioårsdag bestämdes det att föreningen skulle ta ta in tio nya medlemmar för varje medlem som redan fanns. Sagt och gjort växte föreningen till 100 medlemmar.

Tio år senare hade medlemmarna i SVEA sparat ihop till 111 stycken årslöner, alla medlemmarna hade varsin förutom ursprungsmedlemmarna som hade två och Sven som hade tre årslöner. Många människor tittade förundrat på föreningen med sitt stora välstånd och ville gärna vara med. På föreningen SVEAs tjugoårsdag bestämdes det att föreningen skulle ta ta in tio nya medlemmar för varje medlem som redan fanns. Sagt och gjort växte föreningen till 1000 medlemmar.

Tio år senare hade medlemmarna i SVEA sparat ihop till 1111 stycken årslöner, alla medlemmarna hade varsin förutom andra kullen som hade två, ursprungsmedlemmarna som hade tre och Sven som hade fyra årslöner. Många människor tittade förundrat på föreningen med sitt stora välstånd och ville gärna vara med. På föreningen SVEAs trettioårsdag bestämdes det att föreningen skulle ta ta in tio nya medlemmar för varje medlem som redan fanns. Sagt och gjort växte föreningen till 10 000 medlemmar.

Så här höll det på i sjuttio år. Sven och ursprungsmedlemmarna var gamla och grå. Sven hade inte mindre än sju årslöner i förmögenhet. Ursprungsmedlemmarna sex årslöner. Andra kullen fem osv. Föreningen SVEA hade växt och växt tills den var tio miljoner medlemmar. Eftersom den var stor som ett helt land tog de sig namnet Svea rike.

Svenskar är ett sparsamt folk

Den här typen av ekonomisk sammanslutning, förenade av sparande, är vad som också kallas för kapitalism eller marknadsekonomi. Det är ett kulturellt drag som återfinns i vissa länder under vissa epoker. När det kopplas med lagar, regler och skatter som gynnar och förstärker det sparsamma beteendet blir det en oerhörd kraft som på kort tid kan omdana hela samhällen.

Den som sparar tillräckligt länge får till slut en stor hög med pengar.

I Sverige idag så sparas ungefär en tiondel av hela nationens inkomst varje år. Så har det varit sedan drygt hundra år tillbaka. Det betyder att högen med pengar är ofantligt stor. Den som man hade ägnat sig åt att räkna om man var Sven men som vi andra hade använt till något nyttigare, till exempel en fastighet eller en något som går att använda produktivt.

Ett industriområde är bara en bråkdel av det svenska kapitalet

Vår egen nuvarande ekonomiska förening "Svea Rike" har sparat ihop fem årslöner per person. Med tio miljoner invånare blir det ungefär 50 miljoner årslöner. Grovt sett är hälften byggnader och hälften produktivt kapital, t.ex. fabriker, företag etc. Kapitalet har vi till stora delar ärvt av tidigare generationer. Fördelen för ett rikt land som Sverige är att om det kniper och vi måste göra något väldigt dyrt så fixar vi det. Till exempel ställa om till ett energisystem som inte släpper ut koldioxid, det kostar säker flera miljoner årslöner. Men vi har 50 miljoner att ta av så vi blir ändå inte ruinerade. En annan fördel är att när ny teknologi utvecklas, vilket sker hela tiden, så har vi råd att snabbt implementera och dra nytta av den.

Fler kapitalistiska länder som sitter i ungefär samma sits är England, Frankrike, Holland, Belgien, Norge, USA, Japan, Tyskland, Österrike, Italien, Danmark, Kanada och Australien. Även om många andra länder har haft snabb ökande nationalinkomst under flera decennier har de ännu inte hunnit spara ihop till så ofantligt stora mängder kapital som vi har i väst. Till exempel Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, BRICS.

Nu när en kraftmätning mellan Ryssland och Nato pågår kan det vara bra att komma ihåg att krig är dyrt och ena sidan har i runda slängar hundra gånger mer kapital än den andra.