Nio miljarder karnivorer

För hundra år sedan var vi en och en halv miljard människor på jorden. Idag är vi över sju miljarder. FN tror att vi planar ut på nio miljarder. Det är en explosionsartad utveckling. I takt med att vi blir rikare äts allt mer kött, det vill säga antalet kreatur ökar snabbare än människorna. Jag såg nyligen dokumentären Cowspiracy. Även om det finns flera faktafel och tendentiösa påståenden i filmen så finns det ändå ett budskap som kommer fram starkt och tydligt. Djurhushållningen har inte klarat av sin snabba tillväxt på ett förnuftigt och hållbart sätt. Den har istället industrialiserats, objektifierats och berövats sin roll i ett naturligt kretslopp.

Vi delar vår planet med tjugofem miljarder domesticerade djur varav ungefär tjugo är fjäderfän. Alltför många djur lever under vedervärdiga förhållanden. Tamdjuren gör ett för stort avtryck både ekologiskt, hydrologiskt och ekonomiskt. Forskningen är outvecklad på hur en kosthållning med hög andel animalisk mat påverkar hälsan. Till syvende och sist måste vi bli mycket bättre på att dela vår planet med de som föds upp för att förse oss med protein, om det så är via mjölk, ägg eller kött. Om vi väljer ekologiskt när vi handlar gör det faktiskt skillnad. Det skyndar på den nödvändiga utvecklingen.

Sveriges BNP-Chock?

På måndag den 30 november släpper sadistiska stencilbyrån, ähum, jag menar statiska centralbyrån BNP-statistiken för det tredje kvartalet. Jag kikade lite snabbt på de underliggande siffrorna och min bedömning är att resultatet kommer att komma in som en överraskning i det högre intervallet (till exempel ökar både import och export, hushållens lån, befolkning och offentliga utgifter i frisk takt). För närvarande ligger ökningstakten för BNP på 3,3% på årsbasis. Regeringens prognos för i år är på 2,6%. Jag tror på en ökning på årsbasis som både överstiger regeringens scenario och nuvarande takt på 3,3%. Vidare tror jag att vi kommer att se detta redan i tredje kvartalet som rapporteras på måndag.

Detta är givetvis ett alldeles eget okvalificerat stalltips. Jag lovar att om jag har fel skall jag klä mig i säck och aska. Om jag har rätt kommer jag hölja mig själv i ära.

Hur det än går med min gissning så är Sveriges tillväxt en av de högsta i Europa. Vad den höga tillväxten får för konsekvenser får bli ämnet för en annan blogg.

Mitt tips för BNP tredje kvartalet med vägda sannolikheter

Tillväxt årsbasis                     Sannolikhet
säsongjusterat
fasta priser

0-1,5%                                     1%
1,5-2,6%                                  14%
2,6-3,3%                                  25%
>3,3%                                      60%

Kriget i Ukraina dag 643

Kriget mellan Ryssland och Ukraina pågår lågintensivt. Nästan varje dag dödas några soldater på varje sida. Det ryktas att Ryssland förbereder en ny offensiv, eventuellt mot hamnstaden Mariupol. Vi får hoppas att engagemanget i Syrien lägger band på sådana planer.

 
Frontlinjen som den ser ut idag enligt Amerikanska The Interpreter

Oavsett hur det blir med offensiven så är det mest sannolika utfallet att den skulle köra fast som förra vintern. Det ryska materiella övertaget matchar inte Ukrainas nationalistiska kämpaglöd. Det ger fördel för den som försvarar. Läget påminner om västfronten i första världskriget.

Lite i skymundan har det hänt saker som vida överskuggar de trista skärmytslingarna i öst. Ukrainas och EU:s associationsavtal är nu ratifierat av samtliga EU-stater. Från den förste januari är landet en del av frihandelszonen. Bra för ekonomin förstås, men det bästa är att avtalet stipulerar att Ukraina genomför massa viktiga reformer som kommer att leda till större transparens, stärkt rättstat, minskad korruption och stärkt skydd av utsatta grupper. Det var när förre presidenten vägrade skriva på som Majdan startade. Det är ett steg på vägen till EU-medlemskap och ett stort symboliskt steg mot väst. Dessutom har EU beslutat att förlänga de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.

I ett läge när den Ryska ledningen trängs av såväl sanktioner som låga oljepriser samtidigt som Ukraina stärks av frihandel med EU, positiva reformer och betydande krediter, då är tiden Ukrainas vän. Frågan är hur Kreml ser på läget och om deras nästa drag blir någon form av skenmanöver, en distraktion, en eskalering eller kanske rent av en Maskirovka, en klassisk rysk krigslist. Vi kommer snart att veta mer, det verkar ju inte vara Kremls metod att sitta med armarna i kors och vänta i alla fall. Fortsättning följer.

Teknikspaning: Stellarator Wendelstein 7-X

Är det inte ett underbart ord, Stellarator? När man får höra att det finns en sådan apparat i nordtyska staden Greifswald med namnet Wendelstein 7-X, visst väcks nyfikenheten? Vad gör maskinen med det fantasieggande namnet? Jo, den är ett ymnighetshorn som skall förse världen med miljövänlig grön energi i evinnerliga tider. Nu kan det väl nästan inte bli bättre? Det skulle möjligtvis vara om apparaten såg ut som att den designats i samarbete mellan Professor Balthazar, Professor Kalkyl och Salvador Dalì. Men nu kommer det bästa av allt - det gör den! Den är ett riktigt underverk av datorsimulerade supraledande magneter som innestänger hundra miljoner grader varm plasma i ett besynnerligt twistande magnetfält. Magneterna kyls med flytande helium till två grader över absoluta nollpunkten. Det gör att det överallt behövs luckor, öppningar, ventiler, kabelinföringar med mera, därav det otroligt coola utseendet. Tysk vetenskap och ingenjörskonst i sin allra renaste och vackraste form.

Stellarator Wendelstein 7-X : källa Science

Den tog 21 år att bygga och kostade tio miljarder kronor. I november är det dags att provköra reaktorn med plasma för första gången. Hoppet är att den skall visa sig mer effektiv än andra metoder för fusion, samma process som driver solen. Jämfört med en Tokamak så skall de vindlande magnetfälten göra ett bättre jobb än en traditionell torus. Vi får se, och hålla tummarna såklart. Visst önskar sig alla miljövänlig billig energi.

Reaktordesignen påminner om steam punk. Bild: Science

Till slut en liten film för den som verkligen vill dyka in i hur den byggdes.

Är det bara jag, eller kan man inte se framför sig hur en av Dupontarna av misstag har stängt in stackars Milou, iklädd för stora skyddskläder, i reaktorn som precis skall köras igång för första gången av Professor Kalkyl?

Hoverboard de luxe

För några inlägg sedan skrev jag om en engelsman som byggt ihop 54 drönare för att kunna flyga sig själv. Nu har en Kanadensare toppat med en riktigt smutt människoflygande manick.

Hen har flugit sin hoverboard i cirka en minut över en sjö med synligen riktigt bra kontroll. Det skall bli så himmel(skt) roligt att se hur det här utvecklar sig. The sky is the limit!

Volvo goes electric

Volvo bygger en ZEV, en 100% emissionsfri elektrisk bil. Enligt Autoexpress är det en bil i samma storleksordning som S60 med en räckvidd på minst 48 mil. Den bygger på Volvos nya SPA-plattform.

Volvo electric, framtidens bil

Tidigare har tongångarna från Hisingen inte varit så positiva kring en helt elektrisk bil men igår kom omsvängningen. Bilen går i produktion redan 2019. Nu väntar vi spänt på mer detaljerad data om framför allt batteriets storlek och räckvidd. Volvo har tidigare varit duktiga på att plocka ut många mil per energienhet på en given drivlina, kanske får vi se något riktigt spännande här med? Drömmen är att Volvos ZEV kan mäta sig med Tesla och andra lyxiga elbilar. Volvo andas av optimism och det blåser friska NOx-fria vindar på Hisingen.

Tankenöt bostadsbubbla.

En liten tankenöt på temat bostadsbubbla.

Antag att du kan sälja din bostadsrätt för 88.000 kronor per kvadratmeter för att flytta till en lika stor hyresrätt som kostar 2400 kronor per kvadrat i årshyra. Bostadsrätten har en avgift på 600 kronor kvadraten och du betalar 2% i ränta. Antag inflation 2% och realvärdeökning (exklusive inflation) på 0%. 

Vid vilken räntenivå lönar det sig att flytta från bostadsrätten till hyresrätten? Skriv svaret och uträkningen i kommentarsfältet. Om några dagar skriver jag en egen uträkning. 

Veckan som gick

Nu händer det saker i rask takt.

Igår bestämde kristdemokraterna att skrota DÖ. Enligt Aftonbladets vanligtvis välunderrättade Lena Mellin kommer det inte att påverka regeringssammansättningen förrän tidigast 2017. Alliansens partier kommer enligt henne rösta på sina enskilda budgetar fram tills dess.

Att det kommer över 1000 flyktingar per dag till Sverige gör att nödlösningen för att kunna ta emot alla blir tältläger enligt Stefan Löfven. Fortsättning följer, det är en osannolik utveckling av den arabiska våren.

På augurfronten har analytikerveteranen Peter Malmqvist skrivit på DN debatt att bostadskraschen redan är ett faktum och att allt vi kan göra nu är att inrikta oss på att mildra fallet. Han pekar på ett antal oroande tendenser till spekulation. Om han har rätt, vilket han ofta har, så är det dags att börja blanka fastighetsbolag på börsen. Själv väntar jag med en sådan strategi. Det finns allt för många fundamentala skäl till att priserna kan fortsätta stiga. Låg ränta, höjda reallöner, högt nettosparande. Det blir en dragkamp mellan en stigande ekonomi och en korrektion av spekulativa tendenser. Den är inte alls trivial att förutspå. Ens för våra allra skickligaste spåmän.

Augur - Analytiker som den moderna tidens spåmän

Bostadskraschen - när kommer den?

Daniel Waldenström skriver ett mycket intressant blogginlägg på Ekonomistas. Han har varit med och upprättat en databas för förmögenhetsutvecklingen i Sverige 1810 - 2014. Obligatorisk läsning för den som vill förstå hur priset på tillgångar som hus och aktier hänger ihop med arbete och sparande. Det är inte bara "marknadens nycker" som vissa tror utan i grund och botten en långsam, stadig, träig process av sparande och gnetande. Men det förklarar herr Waldenström mycket bättre än vad jag kan så klicka vidare till hans blogginlägg som sätter arbete, sparande och kapital i sitt sammanhang.

Sverige och Frankrike har kört om USA i förmögenhetsligan. Kanske är ett mer jämlikt samhälle effektivare? Källa Waldenström. 

Alla börskraschers moder imorgon?

Imorgon kraschar det enligt Martin Armstrong. Den stora kraschen. Eftersom det är 3141 dagar sedan sist.

Svarta torsdagen, alla kraschers moder. Imorgon enligt the Forecaster.

Tror man på detta skall man sälja hela sin aktieportfölj idag och köpa tillbaka den igen senare. Själv rör jag inte min portfölj.

Skrota ränteavdraget

Dagens Industri skriver att IMF rekommenderar Sverige att slopa ränteavdraget. Det är verkligen en no-brainer. De som äger sin egen fastighet är enormt privilegierade. Deras kapital sväller. Samtidigt har många bedömare flaggat för risker med för snabb kredittillväxt. Vissa pekar mot Riksbanken som tvår sina händer och vägrar höja räntan innan inflationen tar fart.

IMF dissas från både höger och vänster men har trots tuff kritik oftast rätt. 

Att då behålla en skattesubvention riktad mot alla hus och lägenhetsägare är inte rätt. Den borde hamna där den hör hemma. På soptippen.

Hur den skall fasas ut är en öppen fråga. Danskarna har en intressant modell där den minskas successivt. Det är ett utmärkt tillfälle för regeringen att visa handlingskraft och att de har förmågan att fatta tuffa beslut.

Pucktrea på budgeten

Som väldigt sen pucktvåa, snarare pucktrea, kommer här en kommentar på Magdalena Anderssons första riktiga höstbudget. Den förra blev som bekant nedröstad av SD. Det har skrivits enormt mycket om den, både i gammelmedia och bloggosfären. Det mesta av det jag läst framställer den som en omvälvande budget, en enorm vänstersväng för Sverige. Jag laddade hem budgeten från regeringens hemsida och tittade själv på siffrorna. Det är en nådig lunta på 774 sidor. Ni får välja om ni skall traggla er igenom den eller läsa min sammanfattning som följer.

De viktigaste förändringarna i budgeten, i prioritetsordning.

• Alliansens sista budget var underfinansierad med sjuttiofem miljarder. Årets budget är halvvägs till att bli balanserad. Det blir den i slutet av mandatperioden. Givetvis rasar statsskulden mätt som andel av BNP i rask takt, drygt en procent per år. I slutet av mandatperioden kommer den under fyrtio procent. 
• Nya reformer med vänsterprofil för totalt tjugofem miljarder, som finansieras med en blandning av sänkta bidrag och höjda skatter. Resultatet är att Ginikoefficienten som mäter ekonomisk jämlikhet minskar från 30,0 till 29,6. Ett myrsteg i rätt riktning. 

För övrigt är budgeten sig lik. Visst, skatteintäkterna ökar när Sverige blir rikare, utgifterna indexeras upp i takt med att löner stiger etc, men det är ju samma vilken regering som än sitter vid rodret. Och nej, Sverige har inte världens största skattetryck i och med årets budget. Och nej, invandring och flyktingmottagning ruinerar oss inte. Och nej, reformer på en halv procent av BNP är inte en dramatiskt stor förändring. 

Skattetryck och aktiva utgifter (ej transfereringar) i samma graf. 

Återstår bara att försöka förstå varför det kacklades så mycket i hönsgården när budgeten presenterades förra veckan. 

Statsskulden i USA minskar

Finanskrisen gick hårt åt USA som var tvungen att rädda Wall Street från kollaps. Nu äntligen är statsskulden på väg ner, mätt i skuldens andel av BNP. Den positiva utvecklingen beror på att BNP ökar snabbare än skulden. Om USA hade balanserat sin budget som Sverige hade skulden minskat i ännu snabbare. Just nu faller den med 1,5% per år. Och det innan inflationen har startat. 

källa - https://research.stlouisfed.org/fred2/series/GFDEGDQ188S

Inflationen förväntas starta nästa år när arbetslösheten har fallit lite till, och då kommer det att bidra till att statsskulden minskar snabbt. Olyckskorparna som har kraxat om ohållbar amerikansk statsskuld verkar få fel den här gången också. Att Janet Yellen lät räntan ligga still i veckan påverkar inte den större bilden mer än högst marginellt. 

Det kan vara bra att i bakhuvudet komma ihåg Oraklet i Omahas, Warren Buffets, varning att det ofta är dyrt att betta mot USA.

Årets ickefråga avgörs imorgon

Imorgon kommer Janet Yellen antingen höja räntan eller inte. Gör hon det så är ekonomin i USA tillräckligt stark för att klara en höjning galant. Om hon inte höjer är det för att ekonomin inte riktigt når upp dit än.

Kommer marknaden att överreagera på morgondagens beslut? Högst sannolikt, oavsett i vilken riktning beslutet går. Är det betydelsefullt i reala termer om räntan är 0,25% eller lite högre? Knappast.

Mitt tips är att hon höjer imorgon. Men jag bettar inga pengar på det.

Antalet jobb i privat sektor i USA ökar stadigt som sig bör när räntan är låg.

Flyktingkatastrofen

Flyktingar och invandring måste vara det som trendar mest på sociala medier för tillfället. En bild på den tragiskt drunknade pojken Aylan mobiliserade den invandringsvänliga sidan, varpå den andra sidan förfasades över motståndare som inte drar sig för att använda döda barn i sin propaganda. Debatten är minst sagt polariserad, med tillmälen som rasist, kulturmarxist, högerextremist och pk-maffia flygande omkring. SD ligger på 18% i senaste valbarometern och är i en stigande trend.

I det här läget är det väldigt befriande att lyssna på Hans Rosling när han plockar isär pressens stereotyper och blottlägger deras vinklingar. Det som Jimmie Åkesson och hans gäng sagt länge stämmer, men med en twist.  Massmedia är i och för sig ute och cyklar i den bild som målas upp av tredje världen, invandring och flyktingfrågor. Men inte i bemärkelsen att det pågår en kulturmarxistisk konspiration med DN och SVT i spetsen. Det är helt enkelt helt vanlig ordinär brist på kompetens. Reportrarnas kunskaper kommer från för gamla läroböcker. SD har rätt i att massmedia har fel men fel i varför dom har fel. SD har med andra ord satt på sig skorna på fel fot. Satt in kopparna i tallriksskåpet. Gått baklänges in genom fel dörr. Slutsatsen är inte att Sverige måste stänga sina gränser för att skydda sitt blåögda folk, utan att vi kan hjälpa och lindra i en värld som blir bättre med stormsteg. Trots tillfälliga bakslag.

Dansk polis välkomnar Syrisk flicka

• Låt oss ta emot en så hög kvot som vi klarar från länder som Syrien.
• Låt oss verka inom EU med andra förnuftiga länder som Tyskland, för att påverka resten av Europa i samma riktning.
• Låt oss påverka FN med alla medel tillgängliga för att skapa en lösning för Syrien. Idag är säkerhetsrådet totalt splittrat med USA på ena sidan, Ryssland och Kina på andra och Europa mittemellan. Alla lösningar är bättre än det hänsynslösa slaktandet av civila som pågår.

Stjäl Robotarna våra jobb?

Ibland hörs åsikten att robotar kommer att ta över allt fler arbeten i takt med att utvecklingen går framåt. Vissa fruktar massarbetslöshet.

Anledningen till att det inte är så det blir är att robotarna är en naturlig teknologisk utveckling som gått via stenyxor till jordbruk, husdjur, bronsyxor, järnverktyg, kartor, tryckpress, krut, ångmaskin, järnväg, bilar, flygplan, raketer och datorer. Varje nytt steg gör att människans produktivitet ökar, och så kommer det bli den här gången med. Produktivitetsökning betyder att en person får mer uträttat per arbetad timme. Jämför den som skall bygga en väg antingen med spade eller med en grävskopa. I framtiden kanske grävskopan är automatisk. När avancerad teknologi finns tillgänglig går det att välja om ett arbete skall utföras med många arbetstimmar och lite kapital eller få arbetstimmar och mycket kapital. Den avvägningen görs mest effektivt i en marknadsekonomi.

Inte heller den här gången kommer ett teknologiskt framsteg att göra oss alla arbetslösa. Vi kommer bara att jobba med andra saker, på samma sätt som att våra jobb idag inte går att jämföra med stenåldersmänniskornas.

R2-D2 och C-3PO gör inte Luke och Leia arbetslösa

Kommer det att finnas enskilda människor som blir av med arbetet? Ja, såklart, men det skapas ännu fler jobb när välståndet ökar. Idag finns inte yrket att distribuera is kvar eftersom alla har kylskåp. De som hade kört ut is om kylskåpet aldrig hade uppfunnits jobbar istället med mer nyttiga saker. Dagens arbetslöshet löser vi inte genom att omskola arbetslösa till isutkörare. Även om enskilda människor drabbas av förbättrad teknologi så finns det ingen väg bakåt. Vi ska så bra som möjligt ta hand om den lilla skara som ofrånkomligen drabbas när maskiner gör allt fler jobb. Det fina i kråksången är att resurserna att göra det med ökar. Vi är i en positiv spiral där vi som samhälle kan välja om vi vill få större köpkraft eller jobba mindre.

The Forecaster

Tittade på dokumentären The Forecaster på SVT Play. Handlar om en man som uppfunnit en datoralgoritm för att förutsäga rörelser på marknaden.

Synopsis är att hans program funkade så bra att en hemlig klubb av bankirer år 1999 ville ha med honom på en komplott att störta Jeltsin och ta kontroll över Rysslands råvarutillgångar. Kuppen misslyckas i och med att Vladimir Putin får makten och låter lönnmörda en av bankirerna. Den hederlige datorkillen får skulden när spåren skall sopas undan för att han vägrar att lämna över sin källkod till CIA. Efter 11 år i fängelse släpps han ut och startar om med två tomma händer. Han förutspår en megakrasch den 1 oktober 2015, delvis för att det har gått 3141 dagar sedan förra kraschen vilket är jämnt delbart med pi (ja, dokumentär).

Hur fantasieggande det än låter, faller hela storyn av den enkla anledningen att teknisk analys inte fungerar, aldrig har fungerat och inte heller kommer att fungera. Det finns inga säkra formationer eller relevanta stödlinjer utom i fantasin. En bättre modell för tanken är att marknaden beter sig som en manodeppresiv person, antingen överentusiastisk eller helt nedtryckt i skorna, när verkligheten är sådär lite lagom ljummen istället.

Den 1 oktober blir enligt mina beräkningar inte alla kraschers moder utan med 66,7% sannolikhet har S&P500 rört sig inom +/- 1,1% jämfört med dagen innan. Eller med andra ord en dag som alla andra.

Teknikspaning: en drönare för människor

När teknikutvecklingen för både batterier och drönare exploderar samtidigt är det naturligtvis inte förvånande att det börjar komma fram drönare som går att flyga människor med.

På filmen syns en engelsman som gjort ett hemmabygge med 54 drönare och en trädgårdsstol. Den kan flyga 7 meter upp i luften i c:a 10 minuter. Det är lätt att dra på smilbanden åt resultatet men det är bara en liten försmak om vad som kommer att komma i en snar framtid. The sky is the limit!

Nya tider, spännande tider

Funderar på allt intressant som händer just nu runt om i världen. I Europa är valutakrisen tillfälligt avvärjd på Grekisk bekostnad. I USA har ekonomin börjat få upp ångan. I Kina försöker staten bestämma över marknaden men förlorar, börsen vägrar att följa femårsplanen och fastighetsmarknaden vacklar. Kanske kommer Kinas Yuan ändå att ingå i IMF:s specialvaluta SDR redan i höst? Iran har lyckats krångla till sig ett avtal som gör att de ingår i handelsgemenskapen igen (oklart om avtalet går igenom amerikanska kongressen bara). Det talar för att oljepriset kommer fortsätta vara lågt ett tag till. Lågt oljepris är dåligt för Ryssland, som sitter fast i kalla kriget-noja och fortsätter ösa sina surt förvärvade resurser på ett meningslöst ställningskrig i Ukraina. Vi får hoppas att dom slutar i tid så att vi slipper uppleva Sovjetunionen kraschar 2.0. Ett annat oljeberoende land, Saudiarabien, har kommit på att det allra högst prioriterade projektet för tillfället är att bomba grannlandet Jemen tillbaka till stenåldern. Tur att vi stoppade vapensamarbetet i våras. Kriget i Syrien fortsätter, läget är så fragmenterat att det är omöjligt att säga vem som kommer att segra men en stilla önskan är att splittringen i FN kunde upphöra i alla fall. Så länge katastrofen pågår kommer det att fortsätta att välla in syriska humanitära flyktingar i Europa, vilket ger extra bränsle till den främlingsfientliga brasan i hela EU. Vårt eget tokparti SD närmar sig 20% och förmodligen måste de andra 7 riksdagspartierna snart börja med eftergifter för att stoppa trenden. Över längre tid är jag övertygad om att SD kommer att förgöra sig själva inifrån (med eller utan hjälp av järnrör). Ovanför det tumult som världspolitik och ekonomi utgör så sitter miljontals forskare, vetenskapshen och ingenjörer och hittar på finurliga saker som gör världen bättre och rikare. En av de starkaste trenderna just nu är robotiseringen, där robotar flyttar sig utanför tillverkningsindustrin och smyger sig in i vår vardag. Med så mycket som spelar in är det inte konstigt att börserna skälver till emellanåt, senast förra veckan. Hela världen är full av action och det finns hur mycket som helst att blogga om.

Jack och bönstjälken ett 20 km högt rymdtorn

Det kanadensiska bolaget Thoth Technologies har beviljats patent på ett gigantiskt uppblåsbart torn. Det huvudsakliga byggmaterialet är trycksatt luft. Luften stängs inne av väggar gjorda av lättviktsmaterial. Lufttrycket  regleras av elektriska pumpar som får sin el av antingen solen eller vinden och genereras i tornet. Överskottselen säljs vidare. Tornet skall med hjälp av att man leder luften på intelligenta sätt själv reglera sin position så att toppdelen befinner sig på rätt ställe över marken.

Tower of Thoth

Det höga tornet skall användas till rymdfart, telekom och turism. Raketer som startar 20 km upp i luften sparar 30% av sitt bränsle för att komma till omloppsbana runt jorden. Med en bredd på 300 meter och en höjd på 20 km är det som att balansera ett 7 cm långt hårstrå på änden.

När bygget startar är för närvarande inte bestämt.

Förnuftet segrar - Grexit OXI

Jätteroligt att långivarna och Grekland har kommit överens. Det var inte helt oväntat. Det är inte på något sätt idealiskt men alternativen var den här gången ännu sämre. Nu har Grekland ett finansiellt ramverk som ger grundstabilitet men det är långt kvar innan läget är riktigt bra. Det bästa för alla parter är att Grekland får tillbaka tillväxten. Där bör fokus ligga nu.

Grekisk deal inom räckhåll

Enligt Bloomberg News som vanligtvis är välunderrättade är en Grekisk deal inom räckhåll. Förslaget sägs ligga mycket nära det gamla med några förbättringar bland annat längden på avtalet, 36 månader istället för 5. Nu håller vi tummarna.

Börsen i Kina gör comeback - I didn´t see that one coming

I tisdagens blog föreslog jag blankning av SHCOMP genom köp av fonden YANG. På onsdag steg YANG från 85 till 105 dollar. Igår sjönk den till 89 dollar. Idag kommer den att sjunka ytterligare.

Fonden speglar Shanghai Composite Index omvänt med en faktor -3X. SHCOMP var på väg ner efter ett megarally på +150% på ett år. Då gick kinsesiska staten in och gjorde ett antal drastiska åtgärder, till exempel förbjöd storägare att sälja sina aktier, förbjöd blankning, sänkte räntor, öppnade kreditkranen, handelsstoppade mer än hälften av alla aktier mm. Det har hittills tagit skruv. Frågan är vad som händer när aktierna återigen börjar handlas, när det nu blir.

Ett kännetecken på en öppen marknad är att den kan pendla friskt mellan maniskt och depressivt. Frågan är om kinesiska staten accepterar det. Hellre manipulera marknaden än att få ruinerade arga småsparare på halsen. Det blir spännande att se var det landar. Under tiden är det extremt riskfyllt att spekulera i kinesiska börsens upp eller nedgång.

Några utvalda tweets

State intervention on markets in a perfect PRC style (buy all you want but don't even think about selling!) #SHCOMP https://t.co/8rRItBIgRx

— Daniele Alessandri (@JoL1hAHN) July 10, 2015

Several friends in China have told me that brokers have refused their sell orders.

— Patrick Chovanec (@prchovanec) July 10, 2015

@prchovanec SHCOMP could be down 50% but I wouldnt fight the PBOC. Thats dangerous when they started another aggressive QE like FOMC/ECB.

— Peter Chung Kim (@PeterChungKim) July 10, 2015

Why not get it over and done with and legislate that stocks must finish limit up for the next two sessions. Will take $SHCOMP >4,500...

— David Scutt (@David_Scutt) July 10, 2015

Börskrasch mot kinsesiska statens vilja

Väldigt många av mina senaste bloggar handlar om Greklands valutaproblem. Det är onekligen ett intressant drama som utspelar sig. Men det exakta utfallet kommer inte att påverka oss utanför Grekland så väldigt mycket. Ett nytt skeende seglar upp som handlar om oerhört mycket mer pengar. Kina håller på att uppleva sin första rejäla börsbubbla som spricker. Bubblan är uppblåst i år, med en stor kredittillväxt som bränsle. Totalt hade Kinas tre börser innan kraschen ett värd på 14 triljarder dollar (tolv nollor). Tappet är redan 30% och fortsätter. Dvs 4 triljarder dollar av den kinesiska nationalförmögenheten har gått upp i rök på en månad. En extra krydda på anrättningen är att Kinesiska staten, för att undvika social oro, gör allt i sin makt för att dämpa fallet. Pengar pumpas in i systemet. Det är kommunism mot marknaden, i realtid, och marknaden vinner.

Shanghai Composite (SHCOMP) störtdyker i juni

För den som är sugen på risk så kan det fortfarande vara ett bra tillfälle att blanka Shanghai Composite Index. Till exempel med Direxion ETF Yang som multiplicerar kursrörelsen med -3 gånger. Betänk att det är hög risk och att en ETF inte är bra att äga i det långa perspektivet, alla avgifter kommer att knapra i sig vinsten på lång sikt.

Grekland säger nej till avtalsförslaget

Över 60% av grekerna röstade nej i gårdagens Greferendum. Vi är ytterligare ett steg närmare Grexit. Men än är inte alla broar brända. Bollen har spelats över till Trojkans sida. Ingen där har mandat att sträcka ut en hand till Grekerna och erbjuda bättre villkor. Det gör att frågan hamnar i knät på Angela Merkel. Hennes franske kollega monsieur Hollande kan förväntas ta rygg på Angela i den här frågan.

Angela står inför ett beslut av historiska proportioner - att splittra eller ena Eurogruppen

Precis som västvärlden hjälpte dåvarande Västtyskland 1953 att omstrukturera sina skulder, bör vi göra samma sak idag med Grekland. Inte för att inte skulder skall hedras, för det är förstås riktigt. Men nu behöver vi starta om fräscht och titta framåt istället för bakåt. 

Jag hoppas och tror att Angela kommer att välja den mer förnuftiga och mindre principfasta vägen framåt och ge Grekerna ett bättre avtal än det som låg på bordet i slutet av juni. Om inte, så stundar Grexit. Vilket i och för sig inte innebär ragnarök för varken Greklands eller Eurozonens ekonomier.  

Många möjliga utfall finns kvar men bara en väg som ger en hållbar lösning

Greklands sak är vår

Samtidigt som en Grexit rycker allt närmare blir det uppenbart att Trojkan sitter fast i en idé av att Sado-Monetarism löser alla problem. När det ändå inte hjälper så försöker man igen med mer av samma sak som redan inte har hjälpt. Jämförs länderna som sparat hårdast med de som har vågat ta ut svängarna lite mer så är det uppenbart att England, USA och Japan har klarat sig bättre än Spanien, Grekland och Portugal. Om Grekland redan har balanserat budgeten så kommer inte ytterligare neddragningar att göra saken bättre. Snarare tvärtom.

Grekland behöver handfast hjälp istället för pekpinnar från IMF. Vad kan vi göra för att stötta det grekiska folket som lider under besparingar och ekonomisk osäkerhet? För det första ta ställning för att det får vara slut på Trojkans besparingshets. Hit men inte längre. Stötta Grekland moraliskt och ekonomiskt. Om Sverige kan garantera lån till Ukraina borde vi kunna göra det till Grekland också. Det kanske inte är en jättesak men skadar inte heller att köpa grekiska produkter. Mer mumsig Fetaost, Saganaki, Kalamataoliver och Grekisk sallad i sommar. Och kanske en semesterresa till Grekland?

We are the Robots

Svenska ASEA var en av de allra första tillverkarna av industriella robotar, redan 1974 levererades den första roboten till en firma utanför Malmö som polerade rörböjar. Föga förvånande var det nestorn Curt Nicolin som startade upp robotutvecklingen på ASEA.

Världens första elektriska industrirobot 1974 (foto ABB)

I år tillverkas det över 200.000 industrirobotar i världen. De bidrar dramatiskt till höjningen av produktiviteten i industrin. Dessutom smyger sig robotar in både här och där. 

En robotdammsugare hemma kanske?

Robotars betydelse i krig kommer att öka. 

Det finns farhågor att robotar med Artificiell Intelligens tar våra jobb. Stjäl jobben som är basen för skatterna och hela vårt välfärdssystem. Senast har Carl Bildt uttryckt just det enligt dagens industri. 

Den första automotiska spinnmaskinen Spinning Jenny från 1764

På 1700-talet kom den första automatiska spinnmaskinen Spinning Jenny. Det uppfattades av spinn- och vävarbetare som ett hot mot deras levebröd och en motrörelse bildades som slog sönder vävmaskiner, Ludditerna. Naturligtvis var den nydanande uppfinningen ett svårt slag mot allt manuellt spinnande men samtidigt frigjordes mänskliga resurser som kunde göra andra saker. Det blev startskottet till hela den industriella revolutionen. Det kommer att bli ungefär samma den här gången. När allt från dammsugning till bilkörning görs av robotar kommer vi som inte längre behöver göra det få mer tid över till andra, förhoppningsvis viktigare saker. Och därmed blir vi rikare. 

 kommer AI att leda fram till Terminator? 

Och ja, för att vara väldigt tydlig. Terminator och Skynet hör hemma i Science Fiction, inte i verkligheten. 

Grexisk final

Plotten tätnar för varje dag men jag blir fortfarande förvånad om inte Grekland behåller Euron.

Inte ens Kung Leonidas av Sparta hade varit så envis att han hade lämnat Eurosamarbetet. Även Alexis Tsipras kommer väl så småningom in i fållan.

Får man gissa på en upplösning där bägge sidorna i dramat räddar ansiktet?

Dopad börs slår rekord

Detta är svenska börsen de senaste 20 åren. Eller i alla fall börsens elitserie, OMXS30. Det är de 30 största och mest kända företagen, till exempel Ericsson, H&M, AstraZeneca och Volvo. Sveriges näringslivs krona.

OMXS30 1995-2015, di

Värdet börjar på 300, går raskt upp till 1500, faller raskt till 400, stiger halvfort till 1300, faller raskt till 600 och har nu stigit till 1700. En hyggligt skakig resa. De sista årens spurt har eldats på av centralbankernas kvantitativa lättnader.

Ingen blir väl jätteförvånad om det kommer en nedgång snart. Samtidigt är inte börsens nyckeltal extrema just nu. P/E talet 17 är långt från IT-bubblans 35 men lite över snittet 15. Vi får se hur länge champagnegaloppen varar. Det enda vi kan vara säkra på är att nedgången kommer. Inte när.

Samtidigt kan det vara lite tillnyktrande att titta på alla svenska företag i en klump, istället för bara elitserien OMXS30. Där svänger det inte alls lika kraftigt. Ett bra nyckeltal att titta på är det egna kapitalet som är summan av alla vinster från alla år företaget existerat plus aktiekapitalet, minus all utdelning. Det är det som långsiktigt bestämmer ett företags värde.

Under IT-bubblans värsta fas var priset på OMXS30 nästan 7 gånger högre än det egna kapitalet. När bubblan sprack rasade det ner till ungefär 2 där det forfarande ligger idag 13 år senare.

 Pris / eget kapital OMXS30 1994-2006, källa nordisk börsanalys

Men det är bara elitserien som värderas till dubbelt eget kapital. Majoriteten av alla företag värderas till ett värde i närheten av det egna kapitalet. För alla företag i klump ser det ut så här:

Summa eget kapital i alla svenska företag:
År        Miljarder kronor
2000    2 030
2001    2 245
2002    2 409
2003    2 982
2004    3 290
2005    3 790
2006    4 131
2007    4 625
2008    4 822
2009    4 978
2010    5 492
2011    5 644
2012    5 984
2013    6 322

(källa SCB)

Här ser man att det egna kapitalet växer lugnt och tryggt utan ett enda nedgångsår sedan 2000, med i genomsnitt 8% årlig ökning.

Dagens spaning angående börsen får bli att de högt uppskruvade företagsvärderingarna i elitserien fortsätter oscillera samtidigt som det svenska näringslivet, som kollektiv, tuffar på i lugnt och stabilt tempo utan att bry sig om centralbankers eller marknaders nycker.

Sverige rekordrikt och rikare kommer vi att bli

SEB publicerade igår sin sparbarometer. Vi kan se att i mellanmjölkens hemvist landet lagom har vi satt nytt rekord i förmögenhet. Svenska hushålls samlade förmögenhet är nu lite drygt 13.000 miljarder kronor. Den består av tillgångar på 16.000 miljarder minus skulder på 3.000 miljarder.

Kapitalet är ungefär en tredjedel bostäder, en tredjedel aktier och en tredjedel räntebärande tillgångar.

Till detta kan vi lägga att staten har tillgångar minus skulder på nästan lika mycket som BNP.

Totalt blir det 17.000 miljarder eller drygt fyra gånger mer än BNP. Om vi använder tumregeln att den nationella förmögenheten planar ut vid kvoten sparande dividerat med tillväxt så finns det lite kvar att ge. Med sparande på typiskt 10-12% och tillväxt på 2% så borde kapitalstocken stiga upp till 5-6 gånger BNP. Alltså en uppgång med 25-50%.


+------------------------------------+---------+ | Nettoförmögenhet  | 13 129 | +------------------------------------+---------+ | Varav tillgångar | 16 443 | +------------------------------------+---------+ | Varav skulder |  -3 314 | +------------------------------------+---------+ | Förändring nettoförmögenhet | 1 017 | +------------------------------------+---------+ | Varav tillgångar | 1 062 | +------------------------------------+---------+ | Varav skulder | - 45 | +------------------------------------+---------+ | Nysparande | 61 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring direktägda aktier  | 281 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring bostäder | 225 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring övrigt | 495 | +------------------------------------+---------+ Fördelning av hushållens tillgångar, 2015-03-31 +-----------------+-------------------------+-------+ |   | Totala tillgångar, Mdr  |   | +-----------------+-------------------------+-------+ | Ränterelaterat  | 4 061 | + 2,5 | +-----------------+-------------------------+-------+ | Aktierelaterat | 5 658 | + 15 | +-----------------+-------------------------+-------+ | Bostäder | 6 724 | + 3,5 | +-----------------+-------------------------+-------+

Så länge som sparande och tillväxt ligger på nuvarande nivåer bör vi se en stigande trend med lite svängningar längs med vägen. Om det blir stor turbulens på bostadsmarknaden finns det risk att det ställer till det för hushåll som har små marginaler även om det ser ljust ut långsiktigt för husägarkollektivet. Därför är det viktigt att de skärpningar i låneregler som nu diskuteras inte går för fort fram. 

Hönan eller ägget - export, import och rikedom

Läste ett förvirrat inlägg på facebook av Ian Wachtmeister på nationaldagen. I stora drag gick det ut på att DÖ är dåligt och SD bra, dock inte lika bra som Ny Demokrati var.

I en av kommentarerna så lägger en person vid namn Björn Olanders ut texten över att vi borde exportera mer, för exporten av industriprodukter är det som gör Sverige rikt (till skillnad från annan ekonomisk aktivitet får man förmoda). Dessutom har han räknat ut att varje arbetare som framställer industriprodukter för export sysselsätter indirekt ytterligare 5-10 personer, dvs hela den svenska arbetskraften.

Skulle det kunna vara så att vi blir rikare ju mer vi exporterar? Det är ett ovanligt sätt att mäta rikedom på i så fall. Det vanliga är att titta på hur mycket vi sparat ihop och hur mycket vi tjänar. Utifrån hur mycket vi tjänar kan vi konsumera eller spara. Sparandet ökar på sparkapitalet och då blir vi rikare. Konsumtionen är antingen inhemsk eller importerad. Den importerade måste betalas med lika stor export, annars faller växelkursen. Det blir en jämvikt mellan export och import som automatiskt hamnar i ungefärlig balans. Om exporten ökar stärks växelkursen, importen blir billigare och ökar därmed osv. Fenomenet har varit känt sedan 1977 och kallas för Dutch Disease.

Receptet för ett land att bli rikt är alltid att spara och använda kapitalet till att öka produktiviteten hos arbetskraften, utifrån tillgänglig teknologi (en vägarbetare är mer produktiv med en grävskopa än en spade, grävskopan binder mer kapital än spaden). Om sedan resultatet av arbetet används till import/export eller inhemsk konsumtion är mindre viktigt.

Sammanfattningsvis är inte exporten ett självändamål. Den är en viktig kugge i en ekonomi som när den är i balans genererar nyttigheter till medborgarna med ökande produktivitet samtidigt som kapitalstocken byggs upp. Om vi kan få den globala ekonomin i balans har vi i slutändan nio miljarder rika världsmedborgare.

Grexit eller inte Grexit, det är frågan

Greklands långivare i form av "Trojkan" IMF, EU och ECB, kräver hårda nedskärningar i den grekiska offentliga budgeten. Dessutom skall Grekerna betala ränta och amortering på 15 miljarder kronor. Då betalas nästa lån som är på 70 miljarder ut. Pengar som desperat behövs.

I fredags skulle 3 av de 15 miljarderna betalats ut. Det sköts upp. Grekland använder en teknikalitet som gör att utbetalningar som tillhör en och samma månad kan slås ihop. Det pågår täta förhandlingar med långivarna om de sista detaljerna. Frågan är eskalerad så högt det bara går. Francois Hollande och Angela Merkel pratar direkt med Greklands nya pemiärminister Alexis Tsipras, senast igår.

Det vore väldigt konstigt om Frankrikes och Tysklands premiärministrar lät Grekland falla och därmed riskera euron för futtiga 70 miljarder kronor. Mitt stalltips är och förblir att inte heller denna gång får vi se en Grexit.

Ingen grekisk tragedi i sikte

Varför Grexit måste undvikas

Förhandlingarna med Grekland hettar till och den 5 juni förfaller nästa amortering till IMF på 3 miljarder kronor. Även om en utebliven betalning inte är lika med att Grekland lämnar euron så är det en symboliskt viktig milstolpe på vägen mot Grexit.

Är det så himla farligt om Grekland lämnar EMU? England, Sverige och Danmark klarar sig väl alldeles utmärkt utan euron? Visst är det så. Men konsekvenserna av en Grexit kan bli att först Portugal och sedan Spanien drar sig ur och då har hela projektet kört i diket. Just nu är det ett extra dåligt tillfälle för splittring inom EU. Europa och Nato står inför en kraftmätning med Ryssland och Kina. Om vi är enade står vi starka. Om euron skrotas så ska det inte vara för att vi inte kunde hjälpa till att hålla Grekland under armarna under en kort tid.

Greklands budgetunderskott är idag bättre snittet i europa 

Grekland har tagit stora steg mot en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Tuffa reformer har genomförts. Ett skenande budgetunderskott har vänts till +/-0. BNP vände försiktigt uppåt i fjol efter sex års kräftgång.

För mycket svångrem för stackars Grekland?

Vare sig det handlar om euro eller drachma så finns det tre olika vägar framåt. Stort budgetöverskott och snabb amortering (orealistiskt), budget i balans och minimal amortering (realistiskt) eller stort budgetunderskott (helt orealistiskt, vem skall låna ut till det?). Det som kan fungera är att Grekland får köra vidare med +/-0 budget och låta ett stigande BNP "amortera" på statsskulden. För att det skall gå får vi som är rika i Europa stötta. Ingen mer sadomonetarism för Grekland!

Några olika scenarier för Greklands statsskuld

Sveriges ekonomi ångar på

Idag kom nya BNP-siffror från statistiska centralbyrån. En mustig rapport fylld av snårig statistik. Men hur man än vänder och vrider på siffrorna är det positivt. Sveriges välstånd ökar - och det snabbt. BNP +2.5%. Export +3.8%. Bruttoinvesteringar, dvs sparande, på över 221 miljarder, +5.7%. Handelsöverskott +45 miljarder. Arbetslösheten minskar. Osv.

En spännande situation för den sittande regeringen som tack vare en urstark svensk ekonomi har den största handlingsfriheten på mycket länge.

Hur mycket är ett hus värt?

Tänk dig ett riktigt stort lyxigt hus med alla tänkbara moderniteter och bekvämligheter, italienskt kök med marmorskivor, inomhuspool och flerbilsgarage.

Arkitektritad lyx

Tänk sedan att två exakt likadana hus byggs. Det ena i Geneve med utsikt över sjön och den berömda fontänen.

Det andra i Aleppo Syrien, med utsikt över gamla stan och citadellet.

Tomterna för bägge husen är så stora att de på startdagen kostar exakt lika mycket i inköp. Nästa länk i tankekedjan är att i Syrien bryter ett inbördeskrig ut och i Schweiz blomstrar välståndet. Det går några år, låt oss säga att tio år passerar. Vad händer då med värdet på de båda husen?

För enkelhets skull bortser vi från inflationen. Låt oss också anta att huset i Aleppo överlever inbördeskriget med eftersatt underhåll som enda skada. Jag antar att inflationsjusterat har det schweiziska huset stigit i värde och det syriska har sjunkit. Men hur mycket? Anta att nationalförmögenheten i Syrien minskat med 75% och BNP med 50%. Samtidigt har Schweiz BNP stigit 25% och kapitalstocken med lika mycket.

Min simpla gissning är att de identiska husen som kostade exakt lika mycket i inköp i ena fallet har sjunkit i värde med 50-75% och i andra fallet stigit med ungefär 25%. Den schweiziska investeringen var efter tio år värd i storleksordningen fem gånger mer än den syriska.

Vad är då poängen med resonemanget om att äga hus i världens rikaste land jämfört med ett av de fattigaste, plågat av inbördeskrig? Jo, att värdet av att ha någonstans att bo bestäms de ekonomiska ramarna för de individer som tänker ha huset som bas för att pendla till sitt arbete. I extremfallen som att jämföra Schweiz med Syrien är det väldigt tydligt, men kanske inte lika enkelt när man jämför boprisutvecklingen på Söder med den i Oskarshamn eller Åmål. Att det schweiziska huset är värt fem gånger så mycket måste inte vara tecken på en bubbla. Den dyra Stockholmslägenheten behöver inte heller vara det. Bara en tanke att ha med i beräkningen när man bedömer den omtalade svenska bostadsbubblan som nu till och med finns på IMF:s läppar.

Bostadsbubbla eller inte?

Det finns mycket debatt just nu om vi har en bostadsbubbla eller inte. Många tycker att det är uppenbart och jämför då bostadspriserna med hur priser på varor och tjänster utvecklat sig. Det är sant att sedan 1980 har priserna på småhus ökat med 492% och KPI endast med 213% (SCB). Det vill säga att priserna på småhus har stigit 89% inflationsjusterat. Men det är inte rätt att bara jämföra med KPI. Kostnaden att producera varor och tjänster sjunker över tiden på grund av att produktiviteten i industrin ökar. Samtidigt gör produktiviteten att värdet per arbetad timme ökar vilket kommer löntagarna till del i lönekuvertet. Och rikare löntagarna köper bostäder. Därför är det rimligt att priset på bostäder kommer att stiga i takt med ackumulerat sparande, nationalförmögenheten. En del av den ökade förmögenheten kommer att spenderas på boende. Kapitalstocken har ökat med 754% under samma period (182% inflationsjusterat). Nedan visas bostadspriser och nationalförmögenhet 1980-2010 i fasta priser. Bägge värdena är satta till 100 år 1980.

Kapitalstock och småhuspriser, justerat för inflationen

Det är verkligen inte uppenbart att vi har en bostadsbubbla för småhus. Fritidshus och hyreshus har ökat snabbare. Inte heller där är det självklart att vi är i en bubbla.

Priser för småhus, fritidshus och hyreshus, ej justerat för inflationen

Sammanfattningsvis, det är mycket som talar för att huspriser skall jämföras med kapitalstocken istället för konsumentpriser. Om man gör det är det långt ifrån givet att vi har en fastighetsbubbla som när som helst kommer att spricka. De som självsäkert förkunnar det kanske borde vara mer ödmjuka?

Ändrad budgetmålsättning frigör 300 miljarder fram till 2020

Överskottsmålet var bra. Det grundade sig på Göran Perssons filosofi:

Den som är satt i skuld är icke fri. 

Göran gillade inte att finansvalparna i New York gläfste åt honom när Sverige behövde låna pengar 1994. Då myntade han sin berömda devis och levde sen efter den.

Det har gjort Sverige gott att ha balanserade finanser i två decennier. Statsskulden är en av de minsta i Europa och ekonomin har gått som tåget.

I det perspektivet är dagens utspel från Löfven, Andersson och Bolund alldeles riktigt. Att skifta målet från en procent överskott till noll gör att statsskulden minskar ändå, bara långsammare. Samtidigt som kapital frigörs för nyttigheter.

Men vad skulle hända om målet ändrades hela vägen till minus en procent?

Statskulden sjunker stabilt och tryggt även med den idag föreslagna ändringen.

Grafen visar att statsskulden tuggar sig ner från sin låga nivå på ett betryggande sätt även då.

Samtidigt så frigörs det mer kapital, se skillnaden i den här grafen.

C:a 300 miljarder frigörs till 2020 med dagens förslag. Ytterligare
300 miljarder om målet höjs till 1% underskott. 

Summeringen är att vi i Sverige är så otroligt rika att vi har stora frihetsgrader och kan ta oss an även stora projekt och utmaningar. Dagens utspel från regeringen är ett steg den riktningen.

Sparande, Välgång, Egennytta och Allmänintresse

Det var en gång en hen som hette Sven som bestämde sig för att börja spara. Sven tog var tionde krona och stoppade undan. Oavsett vad hen hade i inkomst blev var tionde krona aldrig konsumerad. Sparandet växte och när tio år hade passerat hade hen ett helt års lön tillgänglig. Med stor förnöjsamhet räknade Sven sina pengar.

Svens nära och kära hade intresserat följt ett helt årtiondes spariver och ville också ha en egen hög med pengar, att räkna som Sven gjorde eller använda till något annat nyttigt. Tillsammans med Sven var de tio personer som bildade en förening för "sparande, välgång, egennytta och allmänintresse", föreningen SVEA.

Tio år senare hade medlemmarna i SVEA sparat ihop till elva stycken årslöner, alla medlemmarna hade varsin förutom Sven som hade två årslöner. Många människor tittade förundrat på föreningen med sitt stora välstånd och ville gärna vara med. På föreningen SVEAs tioårsdag bestämdes det att föreningen skulle ta ta in tio nya medlemmar för varje medlem som redan fanns. Sagt och gjort växte föreningen till 100 medlemmar.

Tio år senare hade medlemmarna i SVEA sparat ihop till 111 stycken årslöner, alla medlemmarna hade varsin förutom ursprungsmedlemmarna som hade två och Sven som hade tre årslöner. Många människor tittade förundrat på föreningen med sitt stora välstånd och ville gärna vara med. På föreningen SVEAs tjugoårsdag bestämdes det att föreningen skulle ta ta in tio nya medlemmar för varje medlem som redan fanns. Sagt och gjort växte föreningen till 1000 medlemmar.

Tio år senare hade medlemmarna i SVEA sparat ihop till 1111 stycken årslöner, alla medlemmarna hade varsin förutom andra kullen som hade två, ursprungsmedlemmarna som hade tre och Sven som hade fyra årslöner. Många människor tittade förundrat på föreningen med sitt stora välstånd och ville gärna vara med. På föreningen SVEAs trettioårsdag bestämdes det att föreningen skulle ta ta in tio nya medlemmar för varje medlem som redan fanns. Sagt och gjort växte föreningen till 10 000 medlemmar.

Så här höll det på i sjuttio år. Sven och ursprungsmedlemmarna var gamla och grå. Sven hade inte mindre än sju årslöner i förmögenhet. Ursprungsmedlemmarna sex årslöner. Andra kullen fem osv. Föreningen SVEA hade växt och växt tills den var tio miljoner medlemmar. Eftersom den var stor som ett helt land tog de sig namnet Svea rike.

Svenskar är ett sparsamt folk

Den här typen av ekonomisk sammanslutning, förenade av sparande, är vad som också kallas för kapitalism eller marknadsekonomi. Det är ett kulturellt drag som återfinns i vissa länder under vissa epoker. När det kopplas med lagar, regler och skatter som gynnar och förstärker det sparsamma beteendet blir det en oerhörd kraft som på kort tid kan omdana hela samhällen.

Den som sparar tillräckligt länge får till slut en stor hög med pengar.

I Sverige idag så sparas ungefär en tiondel av hela nationens inkomst varje år. Så har det varit sedan drygt hundra år tillbaka. Det betyder att högen med pengar är ofantligt stor. Den som man hade ägnat sig åt att räkna om man var Sven men som vi andra hade använt till något nyttigare, till exempel en fastighet eller en något som går att använda produktivt.

Ett industriområde är bara en bråkdel av det svenska kapitalet

Vår egen nuvarande ekonomiska förening "Svea Rike" har sparat ihop fem årslöner per person. Med tio miljoner invånare blir det ungefär 50 miljoner årslöner. Grovt sett är hälften byggnader och hälften produktivt kapital, t.ex. fabriker, företag etc. Kapitalet har vi till stora delar ärvt av tidigare generationer. Fördelen för ett rikt land som Sverige är att om det kniper och vi måste göra något väldigt dyrt så fixar vi det. Till exempel ställa om till ett energisystem som inte släpper ut koldioxid, det kostar säker flera miljoner årslöner. Men vi har 50 miljoner att ta av så vi blir ändå inte ruinerade. En annan fördel är att när ny teknologi utvecklas, vilket sker hela tiden, så har vi råd att snabbt implementera och dra nytta av den.

Fler kapitalistiska länder som sitter i ungefär samma sits är England, Frankrike, Holland, Belgien, Norge, USA, Japan, Tyskland, Österrike, Italien, Danmark, Kanada och Australien. Även om många andra länder har haft snabb ökande nationalinkomst under flera decennier har de ännu inte hunnit spara ihop till så ofantligt stora mängder kapital som vi har i väst. Till exempel Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, BRICS.

Nu när en kraftmätning mellan Ryssland och Nato pågår kan det vara bra att komma ihåg att krig är dyrt och ena sidan har i runda slängar hundra gånger mer kapital än den andra.

Vapenexport till Saudiarabien

Att exportera vapen till Saudiarabien är formellt korrekt men moraliskt tveksamt. Saudierna är varken kända för sina demokratiska ideal, sitt genusperspektiv eller HBTQ-arbete. Idag skall regeringen behandla frågan om vapenexporten dit.

Om regeringen bestämmer att inte exportera kan nackdelen bli att Svensk vapenexport i framtiden försvåras då vi kommer att ses som en opålitlig leverantör. Det medför i förlängningen ökade försvarskostnader om vi inte kan dela utvecklingskostnader med andra. Väldigt olägligt när vi befinner oss i en situation där vi snabbt behöver rusta upp vårt försvar.

Om regeringen väljer att fortsätta exporten så är det ingenting att vara stolt över. T.ex. Tyskland har pausat exporten av pansarvagnar med motiveringen att Mellanöstern är tillräckligt instabil ändå. En medeltida teokrati med kvinnor som nekas rösträtt spelar förstås också in. Man kan inte säga att vi hamnar i dåligt sällskap om vi inte går vidare med vapenleveranserna.

Leopard 2, pansarvagnen som Tyskarna inte säljer till Saudiarabien.

Oavsett vilket beslut Stefan Löfvens kabinett fattar i frågan kan jag leva med det.

Riksbankens räntechock väcker starka känslor

För en gångs skull väcker ärevördiga Riksbanken starka känslor. Bläddrar i fredagens Dagens Industri som är fylld med opinion och åsikter.

Världens äldsta riksbank, Brunkebergstorg

Överge målet med två procent inflation tycker analytikerveteranen Peter Malmqvist.

Det är viktigt att kämpa för att behålla tvåprocentmålet tycker chefsekonomerna från Unionen och Teknikföretagen.

Det kommer gå åt helsike skriver Di:s Henrik Mittelman. Han jämför dagens lågränta med 1970-talets devalveringar.

Johanna Jeansson tycker att Riksbanken gör rätt men risken för bubblor medför att Finansinspektion och regering behöver ta sitt ansvar och bland annat ta bort ränteavdraget.

Huvudpersonen själv, Stefan Ingves, säger att inflationsmålet skall nås oavsett hur hushållens skulder utvecklas. Det får FI ansvara för. Oräknat sänkt ränta och oljepris ligger den underliggande inflationen på 1,1 procent, inte alltför långt ifrån målet med andra ord. Ingves slår fast att "inflationsmålet har tjänat Sverige väl, och kommer att göra det i framtiden också".

Av sex intervjuade chefekonomer är två positiva, tre negativa och en neutral. Mest positiv är SEB:s Robert Bergqvist som berömmer Ingves åtgärd som klockren. Mest negativ är Günther Mårder från unga uppstickarbanken Nordnet.

Somliga jämför riksbankens politik med att avfyra en bazooka. Själv tycker jag att det snarare var en ärtbössa som avfyrades. En sänkning av räntan en tiondels procent och att annonsera tio miljarder i obligationsköp är för lite för att det skall märkas nämnvärt i den svenska ekonomin som omfattar 4 000 miljarder i BNP och uppemot 20 000 miljarder i kapital. Antagligen kommer det ändå inte behövas så värst mycket mer för att inflationen skall röra sig uppåt igen eftersom tjänster och livsmedel stiger i pris för tillfället. En rejäl höjning av lönerna i nästa avtalsrörelse kommer förmodligen leda till normalläge med högre räntor.