Varför Grexit måste undvikas

Förhandlingarna med Grekland hettar till och den 5 juni förfaller nästa amortering till IMF på 3 miljarder kronor. Även om en utebliven betalning inte är lika med att Grekland lämnar euron så är det en symboliskt viktig milstolpe på vägen mot Grexit.

Är det så himla farligt om Grekland lämnar EMU? England, Sverige och Danmark klarar sig väl alldeles utmärkt utan euron? Visst är det så. Men konsekvenserna av en Grexit kan bli att först Portugal och sedan Spanien drar sig ur och då har hela projektet kört i diket. Just nu är det ett extra dåligt tillfälle för splittring inom EU. Europa och Nato står inför en kraftmätning med Ryssland och Kina. Om vi är enade står vi starka. Om euron skrotas så ska det inte vara för att vi inte kunde hjälpa till att hålla Grekland under armarna under en kort tid.

Greklands budgetunderskott är idag bättre snittet i europa 

Grekland har tagit stora steg mot en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Tuffa reformer har genomförts. Ett skenande budgetunderskott har vänts till +/-0. BNP vände försiktigt uppåt i fjol efter sex års kräftgång.

För mycket svångrem för stackars Grekland?

Vare sig det handlar om euro eller drachma så finns det tre olika vägar framåt. Stort budgetöverskott och snabb amortering (orealistiskt), budget i balans och minimal amortering (realistiskt) eller stort budgetunderskott (helt orealistiskt, vem skall låna ut till det?). Det som kan fungera är att Grekland får köra vidare med +/-0 budget och låta ett stigande BNP "amortera" på statsskulden. För att det skall gå får vi som är rika i Europa stötta. Ingen mer sadomonetarism för Grekland!

Några olika scenarier för Greklands statsskuld

Sveriges ekonomi ångar på

Idag kom nya BNP-siffror från statistiska centralbyrån. En mustig rapport fylld av snårig statistik. Men hur man än vänder och vrider på siffrorna är det positivt. Sveriges välstånd ökar - och det snabbt. BNP +2.5%. Export +3.8%. Bruttoinvesteringar, dvs sparande, på över 221 miljarder, +5.7%. Handelsöverskott +45 miljarder. Arbetslösheten minskar. Osv.

En spännande situation för den sittande regeringen som tack vare en urstark svensk ekonomi har den största handlingsfriheten på mycket länge.

Hur mycket är ett hus värt?

Tänk dig ett riktigt stort lyxigt hus med alla tänkbara moderniteter och bekvämligheter, italienskt kök med marmorskivor, inomhuspool och flerbilsgarage.

Arkitektritad lyx

Tänk sedan att två exakt likadana hus byggs. Det ena i Geneve med utsikt över sjön och den berömda fontänen.

Det andra i Aleppo Syrien, med utsikt över gamla stan och citadellet.

Tomterna för bägge husen är så stora att de på startdagen kostar exakt lika mycket i inköp. Nästa länk i tankekedjan är att i Syrien bryter ett inbördeskrig ut och i Schweiz blomstrar välståndet. Det går några år, låt oss säga att tio år passerar. Vad händer då med värdet på de båda husen?

För enkelhets skull bortser vi från inflationen. Låt oss också anta att huset i Aleppo överlever inbördeskriget med eftersatt underhåll som enda skada. Jag antar att inflationsjusterat har det schweiziska huset stigit i värde och det syriska har sjunkit. Men hur mycket? Anta att nationalförmögenheten i Syrien minskat med 75% och BNP med 50%. Samtidigt har Schweiz BNP stigit 25% och kapitalstocken med lika mycket.

Min simpla gissning är att de identiska husen som kostade exakt lika mycket i inköp i ena fallet har sjunkit i värde med 50-75% och i andra fallet stigit med ungefär 25%. Den schweiziska investeringen var efter tio år värd i storleksordningen fem gånger mer än den syriska.

Vad är då poängen med resonemanget om att äga hus i världens rikaste land jämfört med ett av de fattigaste, plågat av inbördeskrig? Jo, att värdet av att ha någonstans att bo bestäms de ekonomiska ramarna för de individer som tänker ha huset som bas för att pendla till sitt arbete. I extremfallen som att jämföra Schweiz med Syrien är det väldigt tydligt, men kanske inte lika enkelt när man jämför boprisutvecklingen på Söder med den i Oskarshamn eller Åmål. Att det schweiziska huset är värt fem gånger så mycket måste inte vara tecken på en bubbla. Den dyra Stockholmslägenheten behöver inte heller vara det. Bara en tanke att ha med i beräkningen när man bedömer den omtalade svenska bostadsbubblan som nu till och med finns på IMF:s läppar.

Bostadsbubbla eller inte?

Det finns mycket debatt just nu om vi har en bostadsbubbla eller inte. Många tycker att det är uppenbart och jämför då bostadspriserna med hur priser på varor och tjänster utvecklat sig. Det är sant att sedan 1980 har priserna på småhus ökat med 492% och KPI endast med 213% (SCB). Det vill säga att priserna på småhus har stigit 89% inflationsjusterat. Men det är inte rätt att bara jämföra med KPI. Kostnaden att producera varor och tjänster sjunker över tiden på grund av att produktiviteten i industrin ökar. Samtidigt gör produktiviteten att värdet per arbetad timme ökar vilket kommer löntagarna till del i lönekuvertet. Och rikare löntagarna köper bostäder. Därför är det rimligt att priset på bostäder kommer att stiga i takt med ackumulerat sparande, nationalförmögenheten. En del av den ökade förmögenheten kommer att spenderas på boende. Kapitalstocken har ökat med 754% under samma period (182% inflationsjusterat). Nedan visas bostadspriser och nationalförmögenhet 1980-2010 i fasta priser. Bägge värdena är satta till 100 år 1980.

Kapitalstock och småhuspriser, justerat för inflationen

Det är verkligen inte uppenbart att vi har en bostadsbubbla för småhus. Fritidshus och hyreshus har ökat snabbare. Inte heller där är det självklart att vi är i en bubbla.

Priser för småhus, fritidshus och hyreshus, ej justerat för inflationen

Sammanfattningsvis, det är mycket som talar för att huspriser skall jämföras med kapitalstocken istället för konsumentpriser. Om man gör det är det långt ifrån givet att vi har en fastighetsbubbla som när som helst kommer att spricka. De som självsäkert förkunnar det kanske borde vara mer ödmjuka?