Ukraina ner i brygga

Det är en kulen januaridag i en småstad mitt i Sverige. Den kalla vinden viner runt knutarna på den gamla sekelskiftskolan och drar med sig ett moln av snörök. Inne in värmen har klass 4B precis startat dagen med en geografilektion. Lille Kalle sitter vid sin bänk och får en fråga av fröken.
-Vilka länder gränsar till Ryssland? Du får tänka länge, det är en ganska svår fråga säger lärarinnan.
-Vilka som gränsar till Ryssland? Svarar Kalle. Dom gränsar väl till vem dom vill!

Hur långt kommer Ryssland att rycka fram i Ukraina? Det är svårt att sia om, speciellt som de själva påstår att de inte ens är där. Den senaste månaden har flygplatsen i Donetsk fallit och nu står utbuktningen runt Vuhlehirs'k på tur. Om den blir avskuren riskerar 5.000 Ukrainska soldater att bli inneslutna.

Utbuktninngen runt Vuhlehirs'k, mellan Donetsk och Luhansk.

Ukrainarna kämpar tappert men motståndarna har initiativet. Det verkar som att var nästa stabila frontlinje skall gå är upp till ryssarna.

Ukraina har fått löfte om hjälp från USA och Kanada men inget har hittills hunnit påverka de pågående striderna. EU är efter valet i Grekland ännu mer splittrat än förut.

Just nu när allt verkar mörkt kan det vara bra att bli påmind om några bakomliggande fakta som kommer att vara avgörande för konfliktens slutgiltiga utgång. 1) Europeiska Natos försvarsbudget är fyra gånger större än Rysslands. 2) Hela Natos budget är elva gånger större. 3) Medlemsländerna i Nato har ungefär tjugofem gånger större ekonomi än Ryssland. 4) En överlägsen fiende förlorar inte en i tiden utdragen konflikt om de har bestämt sig för att vinna.

Även om Ryssarna leder för tillfället så står jag fast vid min tidigare ståndpunkt att konflikten inte är över förrän Krim är återlämnat till Ukraina. Samt Donetsk och Luhansk förstås.

Elva hundra miljarder Euro

Så mycket är det värt att bli kvitt deflationen. Tycker ECB med Mario Draghi i spetsen. Pengarna skall spenderas på att köpa obligationer i ECBs medlemsländer. Översatt till svenska mått så är det som att Riksbanken skulle köpa för fyra hundra miljarder kronor. Det är någonstans mellan två och tre procent av det samlade kapitalet i Euroland. Det borde generera inflation i samma storleksordning. Det är i alla fall vad ECB hoppas. Och att tillväxten tar fart.

Supermario Draghi drar en (kvantitativ) lättnadens suck

Eftersom Euroland är vår viktigaste handelspartner så finns det all anledning att tro att Riksbanken kommer att ta efter ECB. Då vi har mindre problem så tror jag på en mildare dos. Mitt tips är att innan industrisemestern har Stefan Ingves annonserat kvantitativa lättnader på mellan hundra och två hundra miljarder kronor. Fördelen är att vi kan få bättre fart på ekonomin. England och USA har visat bättre resultat än Europas Sado-Monetarister. Nackdelen är att vi kan få tillgångsbubblor av alla de slag. Börsfesten lär fortsätta ett tag till.

Unik chans att göra Sverige rikare

Räntan är i princip noll men inflationen vägrar att ta fart. SCB rapporterar deflation på minus 0,3 procent. Riksbankschefen kliar sig i huvudet och funderar på hur han skall uppnå sitt mål.

Stefan Ingves. Bild: DI

Nu finns en unik chans i den stundande avtalsrörelsen för arbetsmarknadens parter att dra sitt strå till stacken och hjälpa såväl Ingves som fosterlandet ur knipan. Istället för nollränta och bubblande tillgångspriser kan landets löntagare lösa upp knutarna. Genom högre löneökningar som tvingar fram prishöjningar kan vi tillsammans bekämpa den förhatliga deflationen. Vågar man föreslå lite extra i plånboken för grupper som halkat efter under Regimen Reinfeldt, t.ex. kvinnor?

Teknikspaning - nya batterier, skärmar och minnen

Tänk dig en böjlig mobiltelefon med batterier som laddas på trettio sekunder. Det är vad ett nystartat företag i Israel lovar. Det blir möjligt tack vare självorganiserande nanopunkter fyllda med en sorts syntetiska aminosyror.

Som grädde på moset kan minneskretsar lagra upp till hundra gånger mer data och som går att läsa snabbare än förut.

StoreDot heter det nystartade företaget som nyligen laddat upp med 50 miljoner dollar från hemliga investerare. Flera av grundarna kommer från minnestillverkaren SanDisk. Den första produkten blir ett mobiltelefonbatteri som skall finnas på marknaden 2017.

Företaget är en avknoppning från universitetet i Tel-Aviv. Forskning på Alzheimers medförde en teknik att skapa små självorganiserande kristaller av peptider, en sorts aminosyror. Samma teknik används nu till andra applikationer.

Teknologin är en av flera som tävlar om att lösa framtidens transportsystem. Visst vore det bra med en elbil som laddas på bara 30 sekunder.

Oljepriset 2015 del II

Vad har ett lågt oljepris för effekt på världsekonomin? Världens BNP (BVP?) är ungefär 75 triljarder dollar. 2013 kom 5 triljarder kommer från oljan. 3 triljarder exporteras. Om priset halveras så kommer den bidraget från olja att minska till 2.5 triljarder varav 1.5 exporteras. Det som förbrukas internt bli utjämnat inom landet, så det som mest påverkar världsekonomin är de 1.5 triljarderna export. Resultatet blir en minskning av världens BNP med 2.5 triljarder och en överföring av 1.5 triljarder dollar från världens exportörer av olja till importörerna.

Världens oljeexportörer är inte så många. Saudiarabien, Ryssland, Iran, Norge, Kuwait, UAE, Venezuela, Algeriet, Mexiko, Libyen, Irak och Nigeria. Resten av länderna som exporterar är så små att det knappt märks om de skulle sluta (okej, vi kan väl slänga in Indonesien, Angola, Qatar och Kazakstan också, men Kanadas och Omans export kan vi alla fall vara utan). Dessa länder är givarna av de 1.5 triljarderna.

Importörerna är i storleksordning Europa (utan Ryssland), USA och Kina. Resten av Sydostasien kan vi klumpa ihop till en något mindre importdel, resten av världen likaså. Dessa länder är mottagare av 1.5 triljarder dollar.

Den amerikanska centralbankens stimulanspaket "Quantitative Easing" som sjösattes efter finanskrisen var ungefär 1.3 triljarder dollar. Julklappen vi oljeimportörer får är lite större. Stimulanseffekten blir ungefär 3% av mottagarnas BNP. Vad blir effekterna? Kommer konsumtionen i mottagarländerna att stiga? Kanske lite. Framför allt kommer nog pengarna att läggas på hög. Våra välfyllda kassakistor blir ännu lite mer fulla. Jag räknar med en liten knuff uppåt för börsen och fastigheter i de berörda länderna. På köpet får vi minskad risk för börskrasch eller fastighetskrasch under 2015. Det kommer som en skänk från ovan för de regioner som har det kämpigt till exempel Sydeuropa och Japan.

Fotnot 1: om oljepriset håller i sig kommer elektronik att gå om olja som världens största handelsvara. 
Fotnot 2: Glömde att i förra posten nämna konspirationsteorin om att oljepriset sjunker för att det har visat sig att Allesandro Rossis E-Cat fungerar och därmed kommer nästan gratis energi att genereras via kall fusion. Jag tycker den skall ha pris som den mest underhållande åsikten i ämnet.

Oljepriset 2015

Vilken råvara är viktigast i världsekonomin och omsätter mest pengar? Med bred marginal är det oljan. Den årliga handelsvolymen för olja var 3.2 triljarder dollar år 2012, eller 4 procent av hela världens BNP. I lite mer än hälften av världens länder utvinns olja på alla möjliga finurliga sätt. Att hitta olja, starta borrningen, få igång produktionen och tömma en oljekälla är ett projekt som kräver långsiktig planering ibland över generationer. Då är det extra konstigt att priset kan variera så kraftigt som det gör. Det kan vara så lågt som 10 dollar för att sedan bli 145 inom ett årtionde. Nu är det på väg ner igen efter att ha varit runt 100 dollar i några år. I skrivande stund är priset 57 dollar.

Bild: Dagens Industri

En spännande fråga är hur lågt kommer priset att gå innan det vänder upp igen. Det ligger oerhört mycket pengar i potten för den som kan tippa rätt. Priset avgörs av tiotusentals traders som hela tiden fattar miljontals beslut. Just nu verkar inte många tro att oljekranarna skall vridas åt hos någon av de stora oljeproducenterna. Det är lite som ett chicken race. De flesta tror att vändningen snart kommer men ingen vill hoppa på tåget. En nyhet om att utbudet minskar kan räcka för att skicka priset uppåt igen. Det finns gott om åsikter om att marknaden är riggad och priset lågt för att Saudiarabien vill knäcka Iran eller att USA vill knäcka Ryssland. Den som vill kan ju alltid investera sina surt förvärvade slantar baserat på konspirationsteorier eller endimensionell peak-oil analys. Det tänker inte jag göra. 

Slutligen bifogar jag mitt eget tips på vilken nivå oljepriset vänder. 

USD@botten	Sannolikhet
50-57	30 %
40-50	40 %
30-40	20 %
20-30	7 %
10-20	2 %
0-10	1 %

Baserat på tidigare beteende vid kraftiga stegringar eller prisfall så verkar det vara ganska kortvariga förlopp. Därför tippar jag att botten nås 2015. Någon ny jämviktsnivå för oljepriset tänker jag inte ens försöka tippa. Jag vet inte om begreppet är meningsfullt med tanke på svängningarna som normalt förekommer.