Greklands sak är vår

Samtidigt som en Grexit rycker allt närmare blir det uppenbart att Trojkan sitter fast i en idé av att Sado-Monetarism löser alla problem. När det ändå inte hjälper så försöker man igen med mer av samma sak som redan inte har hjälpt. Jämförs länderna som sparat hårdast med de som har vågat ta ut svängarna lite mer så är det uppenbart att England, USA och Japan har klarat sig bättre än Spanien, Grekland och Portugal. Om Grekland redan har balanserat budgeten så kommer inte ytterligare neddragningar att göra saken bättre. Snarare tvärtom.

Grekland behöver handfast hjälp istället för pekpinnar från IMF. Vad kan vi göra för att stötta det grekiska folket som lider under besparingar och ekonomisk osäkerhet? För det första ta ställning för att det får vara slut på Trojkans besparingshets. Hit men inte längre. Stötta Grekland moraliskt och ekonomiskt. Om Sverige kan garantera lån till Ukraina borde vi kunna göra det till Grekland också. Det kanske inte är en jättesak men skadar inte heller att köpa grekiska produkter. Mer mumsig Fetaost, Saganaki, Kalamataoliver och Grekisk sallad i sommar. Och kanske en semesterresa till Grekland?

We are the Robots

Svenska ASEA var en av de allra första tillverkarna av industriella robotar, redan 1974 levererades den första roboten till en firma utanför Malmö som polerade rörböjar. Föga förvånande var det nestorn Curt Nicolin som startade upp robotutvecklingen på ASEA.

Världens första elektriska industrirobot 1974 (foto ABB)

I år tillverkas det över 200.000 industrirobotar i världen. De bidrar dramatiskt till höjningen av produktiviteten i industrin. Dessutom smyger sig robotar in både här och där. 

En robotdammsugare hemma kanske?

Robotars betydelse i krig kommer att öka. 

Det finns farhågor att robotar med Artificiell Intelligens tar våra jobb. Stjäl jobben som är basen för skatterna och hela vårt välfärdssystem. Senast har Carl Bildt uttryckt just det enligt dagens industri. 

Den första automotiska spinnmaskinen Spinning Jenny från 1764

På 1700-talet kom den första automatiska spinnmaskinen Spinning Jenny. Det uppfattades av spinn- och vävarbetare som ett hot mot deras levebröd och en motrörelse bildades som slog sönder vävmaskiner, Ludditerna. Naturligtvis var den nydanande uppfinningen ett svårt slag mot allt manuellt spinnande men samtidigt frigjordes mänskliga resurser som kunde göra andra saker. Det blev startskottet till hela den industriella revolutionen. Det kommer att bli ungefär samma den här gången. När allt från dammsugning till bilkörning görs av robotar kommer vi som inte längre behöver göra det få mer tid över till andra, förhoppningsvis viktigare saker. Och därmed blir vi rikare. 

 kommer AI att leda fram till Terminator? 

Och ja, för att vara väldigt tydlig. Terminator och Skynet hör hemma i Science Fiction, inte i verkligheten. 

Grexisk final

Plotten tätnar för varje dag men jag blir fortfarande förvånad om inte Grekland behåller Euron.

Inte ens Kung Leonidas av Sparta hade varit så envis att han hade lämnat Eurosamarbetet. Även Alexis Tsipras kommer väl så småningom in i fållan.

Får man gissa på en upplösning där bägge sidorna i dramat räddar ansiktet?

Dopad börs slår rekord

Detta är svenska börsen de senaste 20 åren. Eller i alla fall börsens elitserie, OMXS30. Det är de 30 största och mest kända företagen, till exempel Ericsson, H&M, AstraZeneca och Volvo. Sveriges näringslivs krona.

OMXS30 1995-2015, di

Värdet börjar på 300, går raskt upp till 1500, faller raskt till 400, stiger halvfort till 1300, faller raskt till 600 och har nu stigit till 1700. En hyggligt skakig resa. De sista årens spurt har eldats på av centralbankernas kvantitativa lättnader.

Ingen blir väl jätteförvånad om det kommer en nedgång snart. Samtidigt är inte börsens nyckeltal extrema just nu. P/E talet 17 är långt från IT-bubblans 35 men lite över snittet 15. Vi får se hur länge champagnegaloppen varar. Det enda vi kan vara säkra på är att nedgången kommer. Inte när.

Samtidigt kan det vara lite tillnyktrande att titta på alla svenska företag i en klump, istället för bara elitserien OMXS30. Där svänger det inte alls lika kraftigt. Ett bra nyckeltal att titta på är det egna kapitalet som är summan av alla vinster från alla år företaget existerat plus aktiekapitalet, minus all utdelning. Det är det som långsiktigt bestämmer ett företags värde.

Under IT-bubblans värsta fas var priset på OMXS30 nästan 7 gånger högre än det egna kapitalet. När bubblan sprack rasade det ner till ungefär 2 där det forfarande ligger idag 13 år senare.

 Pris / eget kapital OMXS30 1994-2006, källa nordisk börsanalys

Men det är bara elitserien som värderas till dubbelt eget kapital. Majoriteten av alla företag värderas till ett värde i närheten av det egna kapitalet. För alla företag i klump ser det ut så här:

Summa eget kapital i alla svenska företag:
År        Miljarder kronor
2000    2 030
2001    2 245
2002    2 409
2003    2 982
2004    3 290
2005    3 790
2006    4 131
2007    4 625
2008    4 822
2009    4 978
2010    5 492
2011    5 644
2012    5 984
2013    6 322

(källa SCB)

Här ser man att det egna kapitalet växer lugnt och tryggt utan ett enda nedgångsår sedan 2000, med i genomsnitt 8% årlig ökning.

Dagens spaning angående börsen får bli att de högt uppskruvade företagsvärderingarna i elitserien fortsätter oscillera samtidigt som det svenska näringslivet, som kollektiv, tuffar på i lugnt och stabilt tempo utan att bry sig om centralbankers eller marknaders nycker.

Sverige rekordrikt och rikare kommer vi att bli

SEB publicerade igår sin sparbarometer. Vi kan se att i mellanmjölkens hemvist landet lagom har vi satt nytt rekord i förmögenhet. Svenska hushålls samlade förmögenhet är nu lite drygt 13.000 miljarder kronor. Den består av tillgångar på 16.000 miljarder minus skulder på 3.000 miljarder.

Kapitalet är ungefär en tredjedel bostäder, en tredjedel aktier och en tredjedel räntebärande tillgångar.

Till detta kan vi lägga att staten har tillgångar minus skulder på nästan lika mycket som BNP.

Totalt blir det 17.000 miljarder eller drygt fyra gånger mer än BNP. Om vi använder tumregeln att den nationella förmögenheten planar ut vid kvoten sparande dividerat med tillväxt så finns det lite kvar att ge. Med sparande på typiskt 10-12% och tillväxt på 2% så borde kapitalstocken stiga upp till 5-6 gånger BNP. Alltså en uppgång med 25-50%.


+------------------------------------+---------+ | Nettoförmögenhet  | 13 129 | +------------------------------------+---------+ | Varav tillgångar | 16 443 | +------------------------------------+---------+ | Varav skulder |  -3 314 | +------------------------------------+---------+ | Förändring nettoförmögenhet | 1 017 | +------------------------------------+---------+ | Varav tillgångar | 1 062 | +------------------------------------+---------+ | Varav skulder | - 45 | +------------------------------------+---------+ | Nysparande | 61 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring direktägda aktier  | 281 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring bostäder | 225 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring övrigt | 495 | +------------------------------------+---------+ Fördelning av hushållens tillgångar, 2015-03-31 +-----------------+-------------------------+-------+ |   | Totala tillgångar, Mdr  |   | +-----------------+-------------------------+-------+ | Ränterelaterat  | 4 061 | + 2,5 | +-----------------+-------------------------+-------+ | Aktierelaterat | 5 658 | + 15 | +-----------------+-------------------------+-------+ | Bostäder | 6 724 | + 3,5 | +-----------------+-------------------------+-------+

Så länge som sparande och tillväxt ligger på nuvarande nivåer bör vi se en stigande trend med lite svängningar längs med vägen. Om det blir stor turbulens på bostadsmarknaden finns det risk att det ställer till det för hushåll som har små marginaler även om det ser ljust ut långsiktigt för husägarkollektivet. Därför är det viktigt att de skärpningar i låneregler som nu diskuteras inte går för fort fram. 

Hönan eller ägget - export, import och rikedom

Läste ett förvirrat inlägg på facebook av Ian Wachtmeister på nationaldagen. I stora drag gick det ut på att DÖ är dåligt och SD bra, dock inte lika bra som Ny Demokrati var.

I en av kommentarerna så lägger en person vid namn Björn Olanders ut texten över att vi borde exportera mer, för exporten av industriprodukter är det som gör Sverige rikt (till skillnad från annan ekonomisk aktivitet får man förmoda). Dessutom har han räknat ut att varje arbetare som framställer industriprodukter för export sysselsätter indirekt ytterligare 5-10 personer, dvs hela den svenska arbetskraften.

Skulle det kunna vara så att vi blir rikare ju mer vi exporterar? Det är ett ovanligt sätt att mäta rikedom på i så fall. Det vanliga är att titta på hur mycket vi sparat ihop och hur mycket vi tjänar. Utifrån hur mycket vi tjänar kan vi konsumera eller spara. Sparandet ökar på sparkapitalet och då blir vi rikare. Konsumtionen är antingen inhemsk eller importerad. Den importerade måste betalas med lika stor export, annars faller växelkursen. Det blir en jämvikt mellan export och import som automatiskt hamnar i ungefärlig balans. Om exporten ökar stärks växelkursen, importen blir billigare och ökar därmed osv. Fenomenet har varit känt sedan 1977 och kallas för Dutch Disease.

Receptet för ett land att bli rikt är alltid att spara och använda kapitalet till att öka produktiviteten hos arbetskraften, utifrån tillgänglig teknologi (en vägarbetare är mer produktiv med en grävskopa än en spade, grävskopan binder mer kapital än spaden). Om sedan resultatet av arbetet används till import/export eller inhemsk konsumtion är mindre viktigt.

Sammanfattningsvis är inte exporten ett självändamål. Den är en viktig kugge i en ekonomi som när den är i balans genererar nyttigheter till medborgarna med ökande produktivitet samtidigt som kapitalstocken byggs upp. Om vi kan få den globala ekonomin i balans har vi i slutändan nio miljarder rika världsmedborgare.

Grexit eller inte Grexit, det är frågan

Greklands långivare i form av "Trojkan" IMF, EU och ECB, kräver hårda nedskärningar i den grekiska offentliga budgeten. Dessutom skall Grekerna betala ränta och amortering på 15 miljarder kronor. Då betalas nästa lån som är på 70 miljarder ut. Pengar som desperat behövs.

I fredags skulle 3 av de 15 miljarderna betalats ut. Det sköts upp. Grekland använder en teknikalitet som gör att utbetalningar som tillhör en och samma månad kan slås ihop. Det pågår täta förhandlingar med långivarna om de sista detaljerna. Frågan är eskalerad så högt det bara går. Francois Hollande och Angela Merkel pratar direkt med Greklands nya pemiärminister Alexis Tsipras, senast igår.

Det vore väldigt konstigt om Frankrikes och Tysklands premiärministrar lät Grekland falla och därmed riskera euron för futtiga 70 miljarder kronor. Mitt stalltips är och förblir att inte heller denna gång får vi se en Grexit.

Ingen grekisk tragedi i sikte