Är det bäst att mäta ett lands BNP eller PPP?

Ett lands inkomst kan mätas med BNP eller PPP. Skillnaden är att PPP (Purchasing Power Parity) är justerat för köpkraft, dvs det inhemska kostnadsläget. Mätt med PPP är Kina världens största ekonomi. Mätt med BNP är det USA som är störst.

PPP 2017 i (dollarekvivalenter)

BNP 2017 (USD) Källa wikipedia

PPP kompenserar om de inhemska priserna är låga i ett land genom att justera upp nationalinkomsten för att reflektera att man kan köpa mer för mindre pengar. Det är extra relevant om man ska köpa inhemska tjänster. Produkter för export däremot tenderar att vara prissatta utifrån världsmarknadspriser och blir inte lättare att komma över på grund av högt PPP. En modern ekonomi brukar vara till 2/3 tjänstebaserad. Därför är det ofta relevant att mäta i PPP. Däremot är amerikanerna mest köpstarka om det ska shoppas dyra kapitalvaror. 

Svaret på om BNP eller PPP är bästa måttstocken på nationalinkomsten är alltså beroende på i vilket syfte man mäter. För inhemska tjänster är det definitivt PPP. För konsumtion av exporterbara produkter, till exempel högteknologiska vapen, är det bäst att ha ett högt BNP.

Högteknologiska vapensystem gynnas av högt BNP.
USS Kitty Hawk Battle Group är ett exempel. 

Sverige har en ekonomi orienterad mot export av förädlade industrivaror och är högre rankade på BNP än PPP, likt Japan, Tyskland, Sydkorea och USA. För BRICS-länderna gäller det motsatta. 

Tumregel för BRICS: sälj produkter och köp tjänster

Hur BNP och PPP hänger ihop med kapitalbasen är mycket intressant och får bli en framtida blogg. En cliffhanger är att ojämlikheten mellan länder ökar.

Ränteavdragets dagar är räknade

Vindarna i riksdagen har svängt och alla partier vill nu ta bort ränteavdraget, men på lite olika sätt.

V vill ta bort ränteavdraget för att det gynnar rika.

S vill ta bort det, men det är inte högt prioriterat (vilket det givetvis egentligen är men S flörtar med alla som äger sin bostad).

MP har identifierat att ränteavdraget är dåligt för miljön.

C och FP vill trappa ned ränteavdraget i sakta mak.

M och KD vill ta bort ränteavdraget om konfiskatoriska skatter på (läs: stöld av) kapital minskas någon annanstans.

SD tycker att ränteavdraget är osvenskt och borde avskaffas ihop med decemberöverenskommelsen (läs: decemberförräderiet).

En typisk 60-talsvilla som säkert byggdes med hjälp av ränteavdraget

Majoriteten mot ränteavdraget är stabil men splittrad. Ska bli spännande att se hur det politiska spelet går när ränteavdraget avskaffas. Vem kommer komma ut som vinnare och vem kommer stå med lång näsa och se ut som en looser? Fortsättning följer.