Den som inte är radikal som ung har inget hjärta. Den som fortfarande är det som gammal har ingen hjärna.

Det klassiska citatet tillskrivs ofta Winston Churchill. Han lånade det från den franske statsmannen Georges Clemenceau som han beundrade stort. Han i sin tur lånade citatet från monarkisten Francois Guisot. Troligtvis sträcker sig kedjan av citat ännu längre bakåt. Även förr ansågs det att radikal politik hör ungdomen till.

Jag tänker på ovanstående när jag läser professor Mats Lingblads utmärkta och läsvärda betraktelse över svensk politik. Han använder SCB:s statistik om att unga är mer radikala och benägna att rösta vänster och att gamla är mer benägna att rösta höger. Sedan ansätter han att äldre personer i väljarkåren kommer att dö och ersättas av unga radikala. Den resulterande prognosen för de kommande valen ser ut så här: 

Källa: Mats Lingblad

Vänsterblocket kommer att få en allt mer dominant ställning enligt den här modellen samtidigt som SD ligger stabilt och ganska högt. Ett intressant inlägg i debatten som jag inte tror på av följande anledningar:

• Dagens radikala ungdomar blir mer konservativa över tiden enligt citatet ovan.
• Vänstervinden som nu blåser och påverkar ungdomar kommer förr eller senare att vända.
• De borgerliga kommer inte att sitta med armarna i kors (läs triangulera) och vänta samtidigt som opinionssiffrorna sjunker. Den borgerliga politiken kommer att förändras. 
• Det finns ett kulturkonservativt vakuum som just nu fylls av SD, som egentligen traditionellt tillhör M+KD. Mycket kan hända om låsningarna i migrationsfrågorna blir uppluckrade på ena eller andra sättet. Det vill säga att SD tar bort sina mest extrema förslag eller att Alliansen väljer att särskilja sig från vänstersidan i migrationsfrågan. 
• Man tröttnar till slut på en sittande regering. Det finns ett egenvärde i att byta ut makthavarna.

Jag tror det blir mycket jämnare än Mats Lingblads prognos. Men jag håller med honom om att det är fördel vänstern. 

Decemberöverenskommelsen

Konstaterar att reaktionerna kring decemberöverenskommelsen är starkare än jag hade förväntat mig. Allra mest upprörda är förstås SD-anhängarna men också de som är lite ljummet kritiska till invandring utan att gilla SD verkar vara på krigsstigen. Anna Kinberg-Batra fick det hett om öronen på sociala medier efter den gemensamma presskonferensen. I stridens hetta heter det allt ifrån att Sverige från och med igår är en diktatur till att vi är på väg ner i avgrunden.

Vad trodde alla hetsporrar skulle hända efter valet? Det här är det enda rimliga utfallet. Alla andra partier lovade sina väljare att inte samarbeta med SD. Så fort någon bryter det löftet väntar ett nyval. Vänsterlaget är större än högerlaget, varför skulle de vika ner sig?

Om nyvalet hade blivit av var det väldigt sannolikt att situationen i riksdagen hade blivit densamma med vänstern störst och alliansen några procent mindre. Under alla omständigheter med SD som vågmästare. Partiet som lovat att fälla alla budgetar som inte innebär starkt reducerad invandring (vad flög i dem när de gjorde den taktiska vurpan?). Vad är meningen med extraval då?

Överenskommelsen är den enda rimliga. Det lag som är störst borträknat järnrörstokarna får bestämma. Till nästa val. Och inga uppgörelser högerut. För då blir det verkligen nyval.

Sökes: kreativ statistiker

Ledig tjänst: Chefsstatistiker hos SD sökes då den förre gått in i väggen.
Lön: Du förväntas jobba gratis eftersom din drivkraft är ditt patos.
Arbetstider: Närhelst officiell statistik dyker upp skall den omedelbart granskas och vid behov förtydligas ur ett massinvandringsperspektiv och läggas upp på tillbörliga nyhetssajter.
Tjänstgöringsort: Hemma vid datorn går bra.
Kvalifikationer: Grundskolans matematik är önskvärt men inte nödvändigt.
Ansökningstid: skicka din ansökan till kansliet tidigast två månader och senast en månad innan vårens extraval.

Invandringsofientlig politik

Bra att de invandringsofientliga partierna i riksdagen har kommit överens om att ställa in nyvalet! Förmodligen hade SD mest att vinna på ett extraval. Jag tror inte att den parlamentariska situationen hade varit väldigt annorlunda i mars.

Nu har vi fyra år på oss att exponera SD:s överdrifter och lögner. Och deras så kallade "statistik". Jag har ändå en känsla av att när det gäller att diskvalificera sig hos väljarna kommer de att göra grovjobbet själva.

Det behövs också mer självkritik mot den förda politiken och bättre lösningar för integration, asylsökning och minskad arbetslöshet både bland svenskar och nysvenskar. Då försvinner mycket av myllan som SD växer i.

Kritik av tillväxtkritiken

Tillväxten är begränsad och vi måste konsumera mindre! Om alla ska ha vår levnadsstandard behövs det x jordklot, där x är ett stort tal avsett att chocka läsaren.

Den här typen av påståenden är vardagsmat. Kritiken riktar sig mot tillväxten som sägs vara beroende av fossil energi. Ungefär vid den här punkten i en diskussion blir en tillväxtkritiker luddig men poängen låter ungefär så här: Peak Oil finns här och nu och när oljan tar slut tar tillväxten slut och västvärlden dras ner i ett moras av sjunkande välfärd och ekonomiskt kaos som tillsammans med hög skuldbörda leder till bankrutt för stater, företag och privatpersoner. Öppningsscenen i filmen Terminator framtonar som ett troligt scenario för mänskligheten.

Domedagsprofeternas deprimerande dystopier är lika fantasieggande som de är fel. Tillväxten består av två delar. Befolkningsökning och tillväxt per person. Sju miljarder världsmedborgare förväntas plana ut på nio miljarder om en generation eller två enligt FN. Inkomsten per person som enligt världsbanken är drygt tio tusen dollar i genomsnitt kommer däremot att fortsätta att öka. Är det en våghalsig prognos att inkomsten per person kommer att öka jämfört med idag? Tillväxten beror först och främst på vilka verktyg och maskiner som finns tillgängliga för att utföra arbete. Manickerna blir bättre och billigare över tiden. Billigare betyder att de blir tillgängliga för fler. Teknologin demokratiseras. De förbrukar dessutom allt mindre energi för att göra samma jobb.

Prylarna som hjälper oss att göra ett bra jobb är resultatet av vetenskap och forskning. När en ny teknologi införs blir resultatet ett språng i tillväxten som följer en S-kurva.

Innan en ny teknologi är helt införd uppfinns nästa tekniska landvinning och resultatet blir att tillväxten följer multipla S-kurvor. Exempelvis ångmaskinen, ottomotorn, dieseln, turbinen.

 

Tillväxten sjunker om någon av grundförutsättningarna försvinner som vid miljöförstöring, utarmning av mineraler, matbrist, naturkatastrofer eller krig. Inkomsten blir en dragkamp mellan teknologi som drar uppåt och försämrade grundförutsättningar som drar ned välståndet. Till exempel dyr olja. Dyr energi gör att tillväxten i världen minskar. Tillräckligt dyr energi ger negativ tillväxt. Bilar som står stilla, flygplan parkerade på banan.

En stor katastrof gör att mänskligheten ofrivilligt måste backa flera steg. Digerdöden på medeltiden eller de bägge världskrigen är exempel på det. Efter en sådan snyting får vi återuppta marschen mot ökat välstånd givet de nya grundförutsättningarna. Med våra tre trogna vapendragare teknologi, marknadsekonomi och handel.

Tänk dig en katastrof så enorm att den halverar världens samlade produktion av varor och tjänster. Mycket värre än digerdöden eller andra världskriget. Mer som Independence Day.

Det motsvarar att vi backar till ungefär år 1997. En ännu större katastrof som tar bort 75 procent av produktionen (tänk World War Z) skulle ta oss tillbaka till 1980.

Från den nya startpunkten kommer ny teknologi ge oss tillväxt igen. Långt förbi dagens tiotusen dollar per person. Med billig olja går det fortare än med dyr. Men slutresultatet är likartat. Mineraloljan är bara en parentes i människans utveckling sett över flera tusen år. Solen och atomen är de källor vi får förlita oss på långsiktigt. Ytterligare en kommentar om undergångsprofeternas prognos om statlig bankrutt och finansiellt kaos. Ett företag som blir insolvent går i konkurs. Men länder har ett ess i rockärmen. Man kan alltid trycka nya pengar. Det är inte sjysst mot de som har obligationer, men det har gjorts förr och kommer att göras igen. Istället för konkurs för länder, företag och privatpersoner så är inflation ett mer sannolikt scenario.

Ingen apokalyps i sikte med andra ord. Istället en ny och bättre värld med välstånd för fler genom sund politik och tekniska landvinningar. Givetvis bakslag längs vägen. Dysterkvistarna får väl fantisera om dessa istället. Själv skådar jag inte Terminator, World War Z eller Independence Day när jag kisar mot framtiden. Istället ser jag mänskligheten dansa fram på en blomstrande sommaräng.

Vad har Sverige egentligen råd med?

Försvar
Efter förra blogginlägget funderade jag på allt som vi som nation skulle ha råd med om vi bara vill. Att det går att återställa försvarsförmågan från dagens usla nivå till godkänd status är helt självklart. Det är som amerikanerna säger en "no brainer". 200 miljarder kronor hade räckt långt och enligt beräkningen jag gjorde i förra bloggen hade det knappt märkts i statsfinanserna. Någon annan gång skall jag försöka estimera hur mycket kapital som hade gått att få fram maximalt, det rör sig sannolikt om tusentals miljarder kronor.

När försvaret så småningom har blivit någorlunda upprustat så finns det andra mer spännande projekt som väntar på sin tur. Även dessa kommer att kräva någon form av finansiering. Det är verklighetsfrämmande att tro att förmögna Sverige inte har råd.

Jämlikhet
Mitt personliga favoritprojekt är att en gång för alla få ekonomisk jämlikhet mellan könen. Det klingar falskt att kalla sig det mest jämställda landet av alla samtidigt som klyftorna ökar. Det var förstås inte lika viktigt för Regimen Reinfeldt som att sänka skatterna 8 år i rad, men nu är det hög tid att börja. Om det krävs investeringar för att starta igång det hela så för all del, låt det kosta.

Infrastruktur
Infrastruktur är bra att investera i när räntorna är låga och det finns outnyttjad arbetskraft. Öresundsbron är ett exempel på en fantastisk investering som betalar sig om och om igen. Förslag på andra projekt kan vara en tunnel Helsingborg-Helsingör, höghastighetståg mellan Oslo-Göteborg-Köpenhamn, förbättringar på linjen Stockholm-Göteborg, snabbladdstationer för elbilar längs våra motorvägar etc.

Maglev i Shanghai, ett snabbt men dyrt transportmedel. Motsvarande
byggkostnad för Göteborg-Köpenhamn blir 100 miljarder kronor. 

Forskning
Tredje området är forskning, utveckling och utbildning. Låt Sverige bli ett land där varje individ tas tillvara och får möjlighet att lära sig och utvecklas. Låt inte grundskolan flummas bort. Se till att de som vill läsa efter gymnasiet får de bästa förutsättningarna. Låt de som vill forska få göra det med de bästa verktygen som går att få. Se till att det finns en bördig jordmån där företag kan plocka upp och kommersialisera forskningsresultat. Låt inte pengar vara den begränsande faktorn.

Fler Svenskar
Ett fjärde samhällsprojekt som jag egentligen inte förordar men ändå inser att det är en möjlighet, är att göra landet mer folkrikt. Det är inte okontroversiellt i den globala överbefolkningens tidevarv men ändå helt realistiskt om vi vill. Sverige är trots allt ett riktigt trevligt litet hörn av världen och ganska glesbefolkat, så varför inte låta fler njuta av det? För att bli fler måste nativiteten eller invandringen öka. Inte som i dagens fjuttinvandring, utan rejält. Det kan bli en svår politisk nöt att knäcka. Vi är inte längre självförsörjande på mat och det blir värre om befolkningen ökar. Å andra sidan har inte England varit självförsörjande på 150 år och det har gått bra ändå. I England bor 5 gånger så många på en tredjedel av ytan. Utan att bli lika extrema som britterna så kan Sverige absolut ha en befolkning på 20-30 miljoner. Jag har svårt att se att detta projekt blir genomfört men om det blir det så kommer det att krävas en initial investering som sedan betalar sig när den större befolkningen kommer ut i arbetslivet. Och ja, vi har råd.

Se kapitalet växa
Bara några funderingar på sådant vi kan göra förutom att som idag lägga alla pengar på hög, se kapitalet växa och amortera ner statsskulden. Inte för att jag är kritisk mot att statsskulden minskar, men någon gång får vi göra något med alla pengarna. Det finns givetvis många fler spännande projekt som blir föremål för framtida bloggar.

Har vi råd med försvaret?

Vad skall försäkras? 
Vissa saker bara måste man försäkra. Huset om man har ett sådant, bilen, hemmet. En livförsäkring kan vara bra om man äger en bostad ihop. En cykel behöver man oftast inte försäkra. Den går att ersätta till en överkomlig kostnad. Det blir då avsevärt dyrare att försäkra cykeln än att inte göra det och istället köpa en ny om den blir stulen. Summan av försäkringspremier + självrisk + ränta överstiger priset på cykeln multiplicerat med sannolikheten att den blir stulen. Bättre då med ett stabilt cykellås.

Säkerhet
Utgifter till försvar och säkerhet är som en försäkringspremie. Man betalar varje år och hoppas att aldrig bli drabbad. Det är inte som att försäkra en cykel. Mer som att försäkra huset. Om huset brinner upp har de flesta inte råd att bygga upp det igen om de inte är försäkrade. Som att förlora ett krig. Det är ofta ohyggligt dyrt. Då är det billigare att betala lite till försvarsmakten varje år. Och att samtidigt navigera förnuftigt i utrikespolitiska frågor. Förstås.

En stor fördel för försvaret jämfört med husförsäkringen
Ett hus har samma sannolikhet att brinna upp oavsett om det är försäkrat eller inte. Ett krig är mindre sannolikt ju starkare försvar. Det är alltså viktigare för ett land att ha ett gediget försvar än för en privatperson att försäkra huset.

Har vi råd med försäkringspremien? 
Den retoriska motfrågan är förstås om vi har råd att inte betala den. Men låt oss ändå granska siffrorna en smula.

Enligt regeringens prognos ser de kommande fyra åren ut så här:

	2014	2015	2016	2017	2018
BNP	2,1	3	3,2	2,6	2,4
Statsskuld, % av BNP	33,9	33	31,3	29,4	26,8
försvar % av BNP	1,2	1,2	1,2	1,2	1,2

Jag antar en utveckling i sidled för försvar som andel av BNP, stämmer ganska väl med de 5 miljarder i tillskott som det pratats om nyligen. Visst, regeringen fick inte igenom sin budget men den är snarlik alliansens och dessutom bara en prognos så det stämmer väl så bra som något annat. 

Ett litet förslag i all enkelhet med tanke på alla oroligheter inklusive krisen i Ukraina skulle kunna se ut så här. Antag att Sverige lånar upp 48 miljarder kronor per år i fyra år för att ta ikapp förlorad mark och att den dynamiska BNP-multiplikatorn är 50%.Vi får då följande prognos:

	2014	2015	2016	2017	2018
BNP	2,1	3,6	3,7	3,1	2,9
Statsskuld, % av BNP	33,9	34,2	32,5	30,5	27,9
försvar % av BNP	1,2	2,4	2,3	2,2	2,2

Det ser helt klart ut som att vi har råd. 192 miljarder kronor extra borde räcka till ett väl försvarat Gotland, några fler korvetter, flygplan, ubåtar, luftvärn, robotar och kvalificerad personal. I ärlighetens namn har vi råd med bra mycket mer om det verkligen kniper. Men det vore en bra start i alla fall. En försvarspolitisk uppryckning med balanserad finansiering. 

Mobbing på skolgården - En saga

Kompisar på skolgården

På en helt vanlig skolgård i en helt vanlig stad är det rast. Himlen är decembergrå och vinden smiter runt på rastgården. Svea leker med Fia, Elsa, Lena och Linda. De gillar skolan. Har gått i samma klass ett tag. Det går bra för alla fem. De utvecklas, lär sig, blir kunnigare och växer. Har god gemenskap.

Vakterna

På skolgården står rastvakterna, Victoria och Sam. De spanar ut och håller koll så att ingen bryter mot reglerna. Sam ser myndig ut med sitt vita hår, vita hipsterskägg och höga hatt. Victoria är liten, rundnätt och iakttar allt som försiggår med sin majestätiska blick. Bägge sitter med i styrelsen i en föräldragrupp för nattvandring som heter NATTFOMPS - Nattvandrande Farsor och Morsor På Stan. 

Mobbaren

Skolans mobbare är Patrik, Putte kallad. Han är en riktig flåbuse som inte får den känslomässiga näring han behöver hemma och tar ut det på sina skolkamrater. Redan på vårterminen började han mobba den stackars flickan Ursula, som ända sedan dess har mått jättedåligt. Rastvakterna Sam och Victoria var tvungna att stänga av Putte från skolgården under en tid och Putte är fortfarande portad från fritids där pingis, biljard  och musikinstrumenten finns. Speciellt Sam håller alltid ett vakande öga på Putte. Det har blivit en ond cirkel där Sam inte litar på Putte som därmed känner sig utpekad och kränkt. Putte fortsätter att mobba Ursula så fort han får chansen. När Sam säger åt honom att sluta med det där så svarar han att allt är ett missförstånd, han har aaaldriiig varit dum mot någon endaste människa någonsin. Sam fnyser åt struntpratet och väntar på ett tillfälle när han kan ta Putte på bar gärning. 

En ny fin cykel av märket Gota

Svea har fått en jättefin skinande ny 18-växlad cykel av märket Gota. Den är är verkligen en sådan cykel som alla vill ha. Den har en sadel med gelé i som gör att man kan cykla jättelångt utan att få ont i rumpan. Den står mitt på skolgården. Den är olåst. Sveas kompisar undrar varför hon inte låser den. Fia frågar:

- Ser du inte hur Putte och han kompisar stryker runt din cykel och kollar in den. Tror du inte att han kanske tar den? 

- Jo, det tror jag nog att han skulle vilja. Men han vågar väl inte det så länge Sam och Victoria är här på gården och håller uppsikt? 

Elsa rynkar på näsan och frågar:
- Men tänk om de inte är här någon gång? Tänk och det blir bråk någon annanstans på gården? 

- Ja, det är klart, det finns en risk att dom skulle ta den... 

- Sätt bara ett lås på cykeln vettja! 

- Nej, det går inte.

- Va? Varför det? 

- Min mamma och pappa har bestämt att jag får bara lägga 1,2 procent av min  månadspeng på att köpa säkerhetsrelaterade saker. Och det har jag redan gjort. Att köpa ett lås till cykeln skulle innebära att jag la bortemot 2%, kanske till och med 3% av pengarna på säkerhet. Det får jag helt enkelt inte. 

- Men du köper ju godis för flera hundra i månaden. Kan du inte köpa lite mindre godis bara? Undrar Lena. 

- Funkar inte så, det är olika pengar de för godis och de för lås. 

- Men din mamma och pappa är ju jätterika. Låt dom köpa ett lås då, tycker Linda.

- Det går inte, principerna om budgetdisciplin är viktigare än lås på cykeln.
Fia, Elsa, Lena och Linda tittade på varandra med förundrade blickar. Det var det konstigaste de hade hört på mycket länge. De utbrast samfällt:
-Du kan ju lika gärna kasta cykeln i sjön! 

Att låsa cykeln är inte att kasta pengar i sjön
Ett oförsvarat Gotland är resultatet av 20 års militär nedrustning. Det var en politik som gick att motivera de första 15 åren, även om den var kortsiktig i sin analys. Nu har läget ändrat sig. Gotlands position i Östersjön är som en olåst cykel mitt på en skolgård. Precis som att mamma och pappa borde köpa ett cykellås till Svea borde Sveriges Riksdag anslå pengar till försvaret av Gotland. Det är en skam när det politiska spelet tillåts vara viktigare än Elementär Säkerhet 1.0.

Blockerad landgräns eller politisk blockgräns
Sveriges politiker, sätt er ner och lös genast den här självklarheten över blockgränserna. Låt inte Sverigedemokrater, arroganta Ryssar eller annat strunt hindra er. Vårt lands gräns är viktigare än blockgränser.

Repmånad

Repetitionsutbildning
Idag återinfördes repmånaden av regeringen. Tråkigt att det skall behövas men ett helt riktigt beslut. Fler beslut i samma riktning är att vänta. 7500 personer skall utbildas i denna omgång enligt DI.

Kostar invandringen 250 miljarder kronor per år?

Jan Tullberg, en före detta forskare och docent vid Handelshögskolan i Stockholm, vår absolut finaste ekonomiska forskningsinstitution, har räknat ut att invandringen kostar Sverige 250 miljarder kronor per år. Han ligger därmed i topp med avseende på de som räknar på detta. Han kommer fram till den höga siffran genom att införa en s.k. "undanträngningseffekt", dvs i praktiken att varje invandrare som sätts i arbete gör att en icke-invandrare hamnar i arbetslöshet med de kostnader det medför.

Istället för att lägga tid och energi på att bemöta denna intellektuella härdsmälta, låt oss räkna exakt likadant men tvärtom.

Antag att 10% av Sveriges befolkning är utrikes födda. Antag att de har sysselsättningsgrad 63% jämfört med Sverigefödda som har 74%. Antag att invandrare har 10% lägre lön. Antag att Svenskfödda i genomsnitt jobbar i Sverige i 45 år och jobbar inte i 35 år av sitt liv. Antag att siffrorna för utlandsfödda är att de jobbar i 40 år och jobbar inte i 15 år.

Då blir bidraget till Sveriges BNP från icke sverigefödda = (63/74)*(0,90*(40/(40+15))/ 45/(35+45))*0,10*BNP = 396 miljarder kronor. Det betyder att utan invandrare hade sverige varit 396 miljarder kronor fattigare. Det är pengar som aldrig hade funnits i den Svenska ekonomin!! Med 43% i skattetryck (hrmpf, menade värlfärdstryck) så blir det 170 miljarder kronor mindre i skatt!!! Sverige går i konkurs utan invandrarna!

Givetvis är det lika fel att räkna på det sättet som att räkna som Jan Tullberg gör. Det är som att säga att AB Volvo kostar 265 miljarder kronor. Eller att säga att Volvo tjänar 272 miljarder kronor. Den relevanta ekonomiska informationen angående Volvo är att omsättningen är 272 miljarder med 7 miljarder i vinst.

Det finns seriösa forskare som undersöker vad invandring egentligen kostar. Till exempel OECD. Det de kommer fram till är att det är antingen små små vinster eller små små förluster. Det finns med andra ord inga som helst ekonomiska skäl till att vara för eller emot invandringen.

Att använda ekonomin som slagträ mot invandring är inte intellektuellt hederligt och det är min ståndpunkt att det är andra drivkrafter än de ekonomiska som ligger bakom.

Krigets vändpunkt?

Legendariska slag
I många krig finns det en vändpunkt, en symbolisk strid där bägge sidor låser fast sig vid tanken att vinna till varje pris. Den fångar fantasin och höjs upp till legendstatus. Det är inte sällan de mest blodiga och helvetiska krigskådeplatserna.

Det finns många namn som ekar genom historien. Fransmännen hade sitt Verdun, där tyske överbefälhavaren Falkenhayn trodde att han kunde blöda Frankrike till döds. Ryssarna hade sitt Stalingrad där varje fabrik, gata, hus, lägenhet och rum var ett slagfält. Amerikanerna hade Hamburger Hill, den berömda köttkvarnen på gränsen mellan Vietnam och Laos. Grekerna stod emot den Persiska expansionen genom att kämpa vid Thermopyle 480 f.kr, dramatiserat i grandios hollywoodstil av Frank Miller i filmen 300. This. Is. Sparta.

Leonidas tycker inte om Xerxes härskarteknik

200 år senare tömde grekerna sina sista reserver för att slå romarna och kung Pyrrhus yttrade de bevingade orden att en sådan seger till och han var förlorad.

I september 1812 tågade Napoleon och hans armé in i Moskva. Där fanns ingen mat, inga ryssar att strida mot och en stad som brunnit upp. Mindre än en månad senare löpte hans soldater gatlopp i sin reträtt ut ur Ryssland. Napoleons stjärna dalade och Waterloo satte punkt för hans framfart. Ett århundrade tidigare gick Karl XII bet på samma uppgift i Poltava.

Slaget om Donetsk internationella flygplats
Sedan den 28 september rasar det andra slaget om Donetsk flygplats. Jag funderar på om det är denna typ av strid. De ukrainska trupperna slåss för frihet, fosterland, heder och rätten att bestämma själva utan att storebror Ryssland lägger sig i. Ryssarna och separatisterna slåss för att en gång för alla sätta ner foten mot EUs och Natos expansion innan den trycker undan Ryssland självt.

Huvudterminalen har otroligt nog inte kollapsat än. Vissa våningar
kontrolleras av Ukrainska armén, andra av separatister. Bild : Reuters 

Den som en schweizerost perforerade flygterminalen påminner om traktorfabriken i Stalingrad där striderna mellan ryssar och tyskar böljade fram och tillbaka på senhösten 1942. Ryssarna dök upp ur kloakerna eller kröp in via hål i väggarna. Tyskarna döpte det till "Rattenkrieg", råttkriget.

Traktorfabriken i Stalingrad. När striderna var över liknade den
mest en grushög. 

Det är svårt att tänka sig vilket helvete de stridande i Donetsk idag lever under. Separatisterna behöver en flygplats om de skall bryta sig ur Ukraina. Försvararna, Ukrainas så kallade Cyborgs vill inte för allt i världen låta det hända. Dramat utspelar sig under en officiell vapenvila.

Flygledartornet i Donetsk kontrolleras just nu av Ukrainsk militär.

Tiden kommer att visa om slaget om Donetsk blir den symboliska vändpunkten i kriget, Ukrainas eget Stalingrad.

Jimmies matematik

Hur räknar SD?
Antag att det kommer 10 asylsökande flyktingar. 7 är av manligt och 3 av kvinnligt kön. Av de inkommande är 4 barn varav 2 ensamkommande. 3 får asylen beviljad.

Hur många har kommit till Sverige?

Sverigedemokratens svar : 10 + 7 + 3 + 4 + 2 = 26 invandrare som snyltar på välfärden

Rätt svar : 3 flyktingar har fått lov att stanna. Idag är de flesta från Syrien (hört talas om ISIS någon?). Majoriteten önskar och kommer att flytta hem när kriget är över.

Det är så fel att jag knappt orkar räkna ut hur fel det är men det blir ungefär 40.000 miljarder procent, eller euro eller nåt...

Margareta Sandstedt (SD) briljerar med sin räknekonst

Är det medvetet som SD räknar fel på det här sättet? Det finns nog många i partiet som saknar kapacitet att räkna rätt men de ledande funktionärerna antar jag är kapabla till plus och minus. Alltså är det en medveten strategi från SD:s sida att alltid vränga till all statistik om invandring så att den skall framstå som skrämmande för de som inte kontrollerar fakta själva.

Om omval

Nyval 22 mars

SD visar alltmer sitt rätta ansikte genom sänkningen av regeringens budget. När den slipade Jimmie sjukskriver sig och därmed snyltar på välfärden (enligt sitt eget språkbruk, oklart om det bara är immigranter som kan snylta) så försvinner lite av det tunna lager fernissa som han strukit på sitt parti.

Hellre spela bort egna pengar än snylta på andras
enligt metrosexuelle Åkesson. Bild : Svt

Istället för den metrosexuelle Åkesson kommer nu den något buffligare Mattias Karlsson. Han påminner mer om en nyfriserad huligan. 

Nyfriserad vikarierande partiledare Karlsson
Bild : Aftonbladet

Han saknar Jimmies finess och utropar nyvalet till en omröstning för eller emot invandring. Givetvis kryddat med statistik om invandrare hämtad från sagornas värld.

Själv ser jag det som en omröstning för eller emot enfald. Jag räknar med att minst 80% av alla röstberättigade är emot enfaldigheten den 22 mars. 

Teknikspaning : små gasturbiner

Effektiv motor i kompakt format

Bladon Jets i storbritannien har tagit fram en liten kompakt jet med luftlagrad turbinaxel.

Den lilla turbinen  på bilden ger 16 hästkrafter. Storleksjämförelse 
med en blyertspenna. Bild: bladonjets.com

Uppfinningen vilar på två hörnpelare. Dels luftlagret som möjliggör höga varvtal med små friktionsförluster. Dels det lilla turbinbladet som är ett mästerstycke i precisionsbearbetning och balans. Istället för att fräsa fram turbinbladet så etsas det fram med elektriska urladdningar, så kallad Electric Discharge Machining (EDM). 

Bild: bladonjets.com

Liten turbin, stora fördelar

Turbinen väger bara 5% av en diesel med motsvarande effekt. Den är dessutom tyst, tillförlitlig, billig att tillverka och har hög verkningsgrad. Som exempel kan tas att den är 12% mer effektiv än motsvarande diesel vid 50% last med bullernivå på <60dB@7m. Den kommer till användning för exempelvis generering av elkraft och nästa generation hybridbilar.

Hög prestanda och låg förbrukning
Nu har det gått 75 år sedan den första flygturen med ett jetdrivet flygplan, tyska Heinkel He 178. Sedan dess har turbinerna utvecklats inkrementellt, med förbättringar på några få procent per år, till sin nuvarande status. Framtida hybridbilar kan spara mycket vikt med en liten turbin i samma storlek som en kakburk istället för en konventionell motor.

Jaguar C-X75, 0-100 på 3,4 sekunder.
Bild: bladonjets.com 

Biltillverkaren Jaguar har använt sig av två dieseldrivna turbiner från Bladon i sin supersportbil C-X75. Bilen har 780 hk men släpper bara ut 28 gram CO2 per kilometer.