tisdag 16 juli 2019

Faster Harder Scooter

Dagens Industri rapporterade den 28 april att elscootrar har så kort livslängd som 40 dagar innan de behöver skrotas. Tidningen citerade en anonym källa inom finansvärlden som avstått att investera på grund av oklarheterna kring kostnadstäckningen.

Må så vara att en elscooter som kostar 3000 kronor förslits på 40 dagar. Det är 75 kronor per dag i snitt. Antag att den rullar 15 km per dag, då är är det 50 kr per mil, dvs lika mycket som en bil. Men den är fortfarande framdriven av el istället för fossila bränslen.

Elscootern anklagas för att vara farlig. Visst är det farligt att blanda bilar och elscootrar men detsamma kan sägas om att blanda all annan trafik med bilar. Lösningen behöver inte vara att förbjuda scootrarna, det kan finnas andra alternativ med utbyggnad av cykelbanor med mera. Ny teknologi i bilar kommer att minska antal olyckor med oskyddade trafikanter i en snar framtid, det finns med i planerna hos såväl EU som EuroNCAP.

Framtidens städer behöver förtätas för att vi ska uppnå miljömålen och då behöver det finnas en mångfald av transporter. Vi kan inte förlita oss på fler bilar. Vi behöver prova oss fram till fungerande transportsystem för moderna städer. Elscootrar, elcyklar och framtida innovationer kan mycket väl vara en del av det.

För övrigt är jag helt säker på att det går att bygga elscootrar som inte förslits på 40 dagar. Det vi ser på gatorna nu är bara första generationens produkt. I framtiden kommer elscootern att bli alltmer ekonomiskt hållbar och klimatsmart.



söndag 17 mars 2019

Att äta eller inte äta kött - det är frågan

Det är idag vanligt att hitta argument för en minskning av köttätandet, eller till och med veganism. De tre vanligaste skälen som framförs går att förenkla till

  1. Rädda Världen
  2. Oetisk djurhållning
  3. Lev längre
Några kommentarer kring de tre huvudsakliga argumenten.

1) tanken på att rädda världen genom att minska köttkonsumtionen handlar i huvudsak om att det går åt mycket mer fossil energi för att framställa kött jämfört med växtbaserad mat (ett sidoargument handlar om kofisar men jag tänkte lämna det därhän och fokusera på icke cirkulärt fossilt koldioxid som i motsats till metan inte bryts ner i atmosfären). Detta huvudargument stämmer. Ska vi påverka utsläppet av koldioxid är det ett effektivt sätt att dra ner på såväl kött som mejeriprodukter. Detsamma gäller såklart även fjäderfä, fisk och skaldjur. Observera att det finns ett undantag. Om köttet kommer från fritt betande djur i närområdet, då blir det naturligtvis inget nettoutsläpp av fossilt koldioxid eftersom djuren är en del av ett naturligt kretslopp och transportbehovet jämförbart med odlade livsmedel. Värt att notera är att en väldigt liten del av allt kött framställs på det här klimatsmarta sättet. 


2) Den högt automatiserade och industrialiserade djurhållning står för majoriteten av köttproduktionen i den industrialiserade delen av världen. Djuren lever i minimala utrymmen och pumpas fulla med antibiotika för att inte insjukna av de undermåliga levnadsförhållandena. Den billiga kycklingfilén och extrapriset på fläskkotletterna i kyldisken kommer till priset av svinaktig behandling av tamdjur. Att inte köpa billigt industrikött är ett verksamt sätt att sätta press på producenter och i förlängningen myndigheter på att ändra den skamfulla djurhållningen. Det finns väl omhändertagna djur på välskötta gårdar som säljer utmärkt kött, som absolut inte får förväxlas med Icas "I Love Eco" eller något annat marknadsföringstrick. Återigen är det en försvinnande liten del av alla djur som verkligen har fötts upp på ett okej sätt. Även detta huvudargument håller för granskning, förutom i vissa undantagsfall med jordbrukare som är eldsjälar och låter sina djur leva ett naturligt och värdigt liv.
Glada utegrisar på Hällingsbo gård i Gråbo, Västergötland.
3) Under många år har forskningen kring kostens påverkan på våra vanligaste sjukdomar varit starkt eftersatt. Det beror helt enkelt på att det ur läkemedelsindustrins perspektiv har ansetts vara mer lönsamt att ta fram mediciner som behandlar dessa sjukdomar istället för hitta enkla och billiga förebyggande åtgärder, till exempel kostbaserade. Runt millenieskiftet började forskningen äntligen ta fart och vi står snart inför en bättre förståelse av hur olika livsmedel påverkar hälsan och också hur bakteriefloran i tarmarna spelar in. Jag har läst argument för bägge sidor, de som säger att kött är dåligt för hälsan och de som anser att det inte är det. Jag kan inte se att den diskussionen är helt avgjord ännu och det kan mycket väl vara så att svaret kommer att bli olika beroende på såväl genetik som tarmflora. En delfråga som verkar vara avgjord är att man bör dra ner på charkprodukter som innehåller nitritsalt (E250), till exempel skinka, bacon, korv och leverpastej. Livsmedelsverket rekommenderar just nu år 2019 att bara en "mindre del" av totalt max 500 gram  kött per vecka ska vara charkprodukter.

För att sammanfatta så är det bra för klimatet att äta mindre kött, bra för den nödvändiga omställningen till en mer etisk djurhållning och kanske är det också bra för hälsan, men om det sistnämnda tvista fortfarande de lärde. Vi vet nog snart mer i frågan. Om man köper närproducerat kött från stolta gårdsuppfödare med full transparens kring sina metoder och värdiga förhållanden för djuren, då tycker jag att man ska låta sig väl smaka. I Göteborg finns det att få hos bland annat Gudagott i Majorna och Lammet & Bonden i Stannum utanför Gråbo. Många restauranger har hakat på trenden och köper sitt kött från långsiktigt hållbara gårdar. Vad är då svaret på frågan om att äta eller inte äta kött? Att äta mindre men bättre kött är svaret. Det är framtidens melodi.

lördag 8 september 2018

Stoppa eller bygg västlänken?


Västlänken är ett gråtråkigt infrastrukturprojekt med mycket betong, armeringsstål, asfalt, grus, slipers och räls. Den är utredd gång på gång sedan 17 år av massa gråtråkiga ingenjörer. Den byggs mellan 2018-2026 av en armé av vägarbetare och rallare, under ledning av ännu fler gråtråkiga ingenjörer.

När den är klar är tanken att den ska ge bra kommunikationer för fler Göteborgare. Staden växer som bekant.
Västlänken står för 20 av de 34 miljarder som ska investeras i Göteborgs
infrastruktur de närmsta åren, delvis finansierat av trängselskatt. 

Att med hjälp av datormodeller simulera och optimera effekterna av järnvägar är mycket komplicerat, behärskat av ett fåtal specialister. Det hindrar inte vissa politiker från att piska upp en folklig opinion mot gråtråkiga betongprojekt. Det är till stor skada för staden säger de. Känslor stormar så till den milda grad att det blir en total omvälvning i Göteborgs kommunfullmäktige, där järnvägspopulisterna kan få upp till 30% av mandaten i valet på söndag. För balansens skull så förtjänar de politiker som är på väg att röstas ut en känga för sin flathet när det gäller att försvara sin linje.

Albert Einstein har ett berömt citat, att bevisbördan ökar proportionellt mot konstigheten i påståendet.

Att alla gråtråkiga ingenjörer har räknat rätt vore inte konstigt. Alltså är bevisbördan låg för ja-sidan.

Att samma skrå, ingenjörerna, med sina strävsamma tekniska utbildningar och långa karriärer där de drillas i ekonomiska kalkyler och den senaste tekniken, skulle bidra till en gigantisk mörkläggning är ett mycket märkligt påstående. En konstig konspiration. Alltså kräver det enligt Albert Einsteins devis mycket starka bevis. Nej-sidan har hela bevisbördan kring västlänkens dålighet.

Så till er på nej-sidan, fram med bevisen!

Einsteins reaktion på nej-sidans "bevis"
I väntan på att vi ska få något annat än konspirationsteorier från nej-sidan kan vi ju spekulera i om västlänken kommer att bli mer som Öresundsbron eller mer som Hallandsåsen, två berömda betongprojekt med olika resultat. Tills motsatsen är bevisad tror jag att det blir mer som Öresundsbron, men jag vet ju inte att det kommer att bli riktigt så bra för det var ett fantastiskt utfall. Fastän det hade varit billigare att bygga en tunnel under Öresund. Konstigt det här att så gott som alla infrastrukturprojekt lönar sig. Det är nästan så att man kan tro att ingenjörerna räknar rätt.

I avsaknad av vattentäta bevis från nej-sidan, ska bygget av västlänken fortsätta. Basta.

tisdag 28 augusti 2018

Sveriges ekonomi - fågel eller fisk

Läser så här i valtider på sociala medier att Sveriges ekonomi minsann inte är så bra som makthavareliten vill påskina. Som bevis används den här grafen där Sverige har minsta tillväxten per person i hela Europa.


Visst kan väl det stämma för 2017 och 2018, även om det är lite konstigt att 2018 inte är slut än. Låt oss istället titta på hur BNP/person ser ut i ett lite längre perspektiv. Här jämförs Sverige med Euroländerna och USA. Källa Världsbanken.


Här ser vi att gamla fina Svedala har utvecklats ungefär lika bra som USA, med några år sämre och några bättre (mycket beroende på valutaeffekter), och bägge länderna har gått bättre än de länder som ingår i Eurozonen. Och det här är alltså några av de absolut rikaste länderna i världen.

Med andra ord är det ingen fara på taket för Sveriges ekonomi. Cirkulera!


lördag 3 mars 2018

Sarmat vs Exoatmosfärisk Dödsmaskin

Amerikanerna har till Kinas och Rysslands högljudda protester utvecklat och förfinat sitt missilförsvar. Nu meddelade Putin i ett tal till parlamentet i veckan att Ryssland har gjort en mycket bättre och starkare kärnvapenmissil vid namn Sarmat som kan dela upp sina stridsspetsar i femton mindre delar och därigenom blir svårare att försvara mot.
Ryssarnas senaste muskedunder, Sarmat. En kärnvapenmissil som kan flyga ett helt varv runt jorden innan den trillar ner i huvudet på fienden. Bestyckad med 15 stridsspetsar.  
Givetvis har Amerikanerna redan tänkt på detta och håller på för fullt med försvarsrobotar som också kan dela upp sig och försvara sig bättre än förut. Ingen vet om försvaret behöver 3 eller 5 eller 10 försvarsrobotar per anfallsrobot, men försvarsmissilerna är mycket billigare eftersom dom inte har kärnvapen och USA är mycket rikare än Kina och Ryssland ihop så man ser ju vartåt det lutar. USA kommer sannolikt att behålla den strategiska dominansen under överskådlig tid, 15-25 år. Ryssland och Kina kommer i sin tur säkert att försöka hitta på olika sätt att lägga krokben för storebror USA med både konventionella och okonventionella metoder.
Exoatmosfärisk Dödsmaskin, ett raktemotorförsett Hubble-teleskop som smashar rakt in i kärnvapenrobotar och förstör dem med hjälp av sin rörelseenergi. USA är ensamma om att bemästra detta för tillfället. 
Det är dåligt för världen om detta leder till en ny kapprustning. Det är bra för världen om vi kan få ett avtal mellan supermakterna som reglerar både kärnvapen och missilförsvar. Vi behöver verka för ett sådant avtal.

När till och med Elon Musk kan använda sina egna raketer för att sätta bilar i omloppsbana så är det inte konstigt att stora länder gör detsamma för sina kärnvapen. Raketteknologin blir mainstream och med det ökar potentialen för och riskerna med ett storskaligt kärnvapenkrig.

tisdag 7 november 2017

Äntligen ett luftvärn

Till slut fick vi då ett luftvärn. Det blev Patriot från USA och inte franska Aster. Det franska systemet hade förmodligen varit lite vassare men Patriot är "good enough". Ungefär 10 miljarder ska investeras och installation pågår mellan 2020-2025. Några tankar kring dagens besked:

  • Sverige har mycket pengar och lite militär personal, att satsa på högteknologiska vapen är därför det perfekta sättet för oss att stärka försvaret. 
  • Vi kommer snart att behöva mer luftvärn. 
  • Det hade varit önskvärt att det gick snabbare att få det på plats. 
  • Försvarsminister Peter Hultqvist levererar igen. 
  • Fortsätt lyfta försvaret!

Aster 30, det franska systemet som inte valdes. 

söndag 22 oktober 2017

Är det bäst att mäta ett lands BNP eller PPP?

Ett lands inkomst kan mätas med BNP eller PPP. Skillnaden är att PPP (Purchasing Power Parity) är justerat för köpkraft, dvs det inhemska kostnadsläget. Mätt med PPP är Kina världens största ekonomi. Mätt med BNP är det USA som är störst.


PPP 2017 i (dollarekvivalenter)


BNP 2017 (USD) Källa wikipedia

PPP kompenserar om de inhemska priserna är låga i ett land genom att justera upp nationalinkomsten för att reflektera att man kan köpa mer för mindre pengar. Det är extra relevant om man ska köpa inhemska tjänster. Produkter för export däremot tenderar att vara prissatta utifrån världsmarknadspriser och blir inte lättare att komma över på grund av högt PPP. En modern ekonomi brukar vara till 2/3 tjänstebaserad. Därför är det ofta relevant att mäta i PPP. Däremot är amerikanerna mest köpstarka om det ska shoppas dyra kapitalvaror. 

Svaret på om BNP eller PPP är bästa måttstocken på nationalinkomsten är alltså beroende på i vilket syfte man mäter. För inhemska tjänster är det definitivt PPP. För konsumtion av exporterbara produkter, till exempel högteknologiska vapen, är det bäst att ha ett högt BNP.
Högteknologiska vapensystem gynnas av högt BNP.
USS Kitty Hawk Battle Group är ett exempel. 
Sverige har en ekonomi orienterad mot export av förädlade industrivaror och är högre rankade på BNP än PPP, likt Japan, Tyskland, Sydkorea och USA. För BRICS-länderna gäller det motsatta. 
Tumregel för BRICS: sälj produkter och köp tjänster
Hur BNP och PPP hänger ihop med kapitalbasen är mycket intressant och får bli en framtida blogg. En cliffhanger är att ojämlikheten mellan länder ökar.