Har vi råd med försvaret?

Vad skall försäkras? 
Vissa saker bara måste man försäkra. Huset om man har ett sådant, bilen, hemmet. En livförsäkring kan vara bra om man äger en bostad ihop. En cykel behöver man oftast inte försäkra. Den går att ersätta till en överkomlig kostnad. Det blir då avsevärt dyrare att försäkra cykeln än att inte göra det och istället köpa en ny om den blir stulen. Summan av försäkringspremier + självrisk + ränta överstiger priset på cykeln multiplicerat med sannolikheten att den blir stulen. Bättre då med ett stabilt cykellås.

Säkerhet
Utgifter till försvar och säkerhet är som en försäkringspremie. Man betalar varje år och hoppas att aldrig bli drabbad. Det är inte som att försäkra en cykel. Mer som att försäkra huset. Om huset brinner upp har de flesta inte råd att bygga upp det igen om de inte är försäkrade. Som att förlora ett krig. Det är ofta ohyggligt dyrt. Då är det billigare att betala lite till försvarsmakten varje år. Och att samtidigt navigera förnuftigt i utrikespolitiska frågor. Förstås.

En stor fördel för försvaret jämfört med husförsäkringen
Ett hus har samma sannolikhet att brinna upp oavsett om det är försäkrat eller inte. Ett krig är mindre sannolikt ju starkare försvar. Det är alltså viktigare för ett land att ha ett gediget försvar än för en privatperson att försäkra huset.

Har vi råd med försäkringspremien? 
Den retoriska motfrågan är förstås om vi har råd att inte betala den. Men låt oss ändå granska siffrorna en smula.

Enligt regeringens prognos ser de kommande fyra åren ut så här:

	2014	2015	2016	2017	2018
BNP	2,1	3	3,2	2,6	2,4
Statsskuld, % av BNP	33,9	33	31,3	29,4	26,8
försvar % av BNP	1,2	1,2	1,2	1,2	1,2

Jag antar en utveckling i sidled för försvar som andel av BNP, stämmer ganska väl med de 5 miljarder i tillskott som det pratats om nyligen. Visst, regeringen fick inte igenom sin budget men den är snarlik alliansens och dessutom bara en prognos så det stämmer väl så bra som något annat. 

Ett litet förslag i all enkelhet med tanke på alla oroligheter inklusive krisen i Ukraina skulle kunna se ut så här. Antag att Sverige lånar upp 48 miljarder kronor per år i fyra år för att ta ikapp förlorad mark och att den dynamiska BNP-multiplikatorn är 50%.Vi får då följande prognos:

	2014	2015	2016	2017	2018
BNP	2,1	3,6	3,7	3,1	2,9
Statsskuld, % av BNP	33,9	34,2	32,5	30,5	27,9
försvar % av BNP	1,2	2,4	2,3	2,2	2,2

Det ser helt klart ut som att vi har råd. 192 miljarder kronor extra borde räcka till ett väl försvarat Gotland, några fler korvetter, flygplan, ubåtar, luftvärn, robotar och kvalificerad personal. I ärlighetens namn har vi råd med bra mycket mer om det verkligen kniper. Men det vore en bra start i alla fall. En försvarspolitisk uppryckning med balanserad finansiering.