tisdag 16 juni 2015
Grexisk final
Plotten tätnar för varje dag men jag blir fortfarande förvånad om inte Grekland behåller Euron.
Inte ens Kung Leonidas av Sparta hade varit så envis att han hade lämnat Eurosamarbetet. Även Alexis Tsipras kommer väl så småningom in i fållan.
Får man gissa på en upplösning där bägge sidorna i dramat räddar ansiktet?
lördag 13 juni 2015
Dopad börs slår rekord
Detta är svenska börsen de senaste 20 åren. Eller i alla fall börsens elitserie, OMXS30. Det är de 30 största och mest kända företagen, till exempel Ericsson, H&M, AstraZeneca och Volvo. Sveriges näringslivs krona.
Värdet börjar på 300, går raskt upp till 1500, faller raskt till 400, stiger halvfort till 1300, faller raskt till 600 och har nu stigit till 1700. En hyggligt skakig resa. De sista årens spurt har eldats på av centralbankernas kvantitativa lättnader.
Ingen blir väl jätteförvånad om det kommer en nedgång snart. Samtidigt är inte börsens nyckeltal extrema just nu. P/E talet 17 är långt från IT-bubblans 35 men lite över snittet 15. Vi får se hur länge champagnegaloppen varar. Det enda vi kan vara säkra på är att nedgången kommer. Inte när.
Samtidigt kan det vara lite tillnyktrande att titta på alla svenska företag i en klump, istället för bara elitserien OMXS30. Där svänger det inte alls lika kraftigt. Ett bra nyckeltal att titta på är det egna kapitalet som är summan av alla vinster från alla år företaget existerat plus aktiekapitalet, minus all utdelning. Det är det som långsiktigt bestämmer ett företags värde.
Under IT-bubblans värsta fas var priset på OMXS30 nästan 7 gånger högre än det egna kapitalet. När bubblan sprack rasade det ner till ungefär 2 där det forfarande ligger idag 13 år senare.
Men det är bara elitserien som värderas till dubbelt eget kapital. Majoriteten av alla företag värderas till ett värde i närheten av det egna kapitalet. För alla företag i klump ser det ut så här:
Summa eget kapital i alla svenska företag:
År Miljarder kronor
2000 2 030
2001 2 245
2002 2 409
2003 2 982
2004 3 290
2005 3 790
2006 4 131
2007 4 625
2008 4 822
2009 4 978
2010 5 492
2011 5 644
2012 5 984
2013 6 322
(källa SCB)
Här ser man att det egna kapitalet växer lugnt och tryggt utan ett enda nedgångsår sedan 2000, med i genomsnitt 8% årlig ökning.
Dagens spaning angående börsen får bli att de högt uppskruvade företagsvärderingarna i elitserien fortsätter oscillera samtidigt som det svenska näringslivet, som kollektiv, tuffar på i lugnt och stabilt tempo utan att bry sig om centralbankers eller marknaders nycker.
 |
| OMXS30 1995-2015, di |
Ingen blir väl jätteförvånad om det kommer en nedgång snart. Samtidigt är inte börsens nyckeltal extrema just nu. P/E talet 17 är långt från IT-bubblans 35 men lite över snittet 15. Vi får se hur länge champagnegaloppen varar. Det enda vi kan vara säkra på är att nedgången kommer. Inte när.
Samtidigt kan det vara lite tillnyktrande att titta på alla svenska företag i en klump, istället för bara elitserien OMXS30. Där svänger det inte alls lika kraftigt. Ett bra nyckeltal att titta på är det egna kapitalet som är summan av alla vinster från alla år företaget existerat plus aktiekapitalet, minus all utdelning. Det är det som långsiktigt bestämmer ett företags värde.
Under IT-bubblans värsta fas var priset på OMXS30 nästan 7 gånger högre än det egna kapitalet. När bubblan sprack rasade det ner till ungefär 2 där det forfarande ligger idag 13 år senare.
 |
| Pris / eget kapital OMXS30 1994-2006, källa nordisk börsanalys |
Summa eget kapital i alla svenska företag:
År Miljarder kronor
2000 2 030
2001 2 245
2002 2 409
2003 2 982
2004 3 290
2005 3 790
2006 4 131
2007 4 625
2008 4 822
2009 4 978
2010 5 492
2011 5 644
2012 5 984
2013 6 322
(källa SCB)
Här ser man att det egna kapitalet växer lugnt och tryggt utan ett enda nedgångsår sedan 2000, med i genomsnitt 8% årlig ökning.
Dagens spaning angående börsen får bli att de högt uppskruvade företagsvärderingarna i elitserien fortsätter oscillera samtidigt som det svenska näringslivet, som kollektiv, tuffar på i lugnt och stabilt tempo utan att bry sig om centralbankers eller marknaders nycker.
fredag 12 juni 2015
Sverige rekordrikt och rikare kommer vi att bli
SEB publicerade igår sin sparbarometer. Vi kan se att i mellanmjölkens hemvist landet lagom har vi satt nytt rekord i förmögenhet. Svenska hushålls samlade förmögenhet är nu lite drygt 13.000 miljarder kronor. Den består av tillgångar på 16.000 miljarder minus skulder på 3.000 miljarder.
Kapitalet är ungefär en tredjedel bostäder, en tredjedel aktier och en tredjedel räntebärande tillgångar.
Till detta kan vi lägga att staten har tillgångar minus skulder på nästan lika mycket som BNP.
Totalt blir det 17.000 miljarder eller drygt fyra gånger mer än BNP. Om vi använder tumregeln att den nationella förmögenheten planar ut vid kvoten sparande dividerat med tillväxt så finns det lite kvar att ge. Med sparande på typiskt 10-12% och tillväxt på 2% så borde kapitalstocken stiga upp till 5-6 gånger BNP. Alltså en uppgång med 25-50%.
+------------------------------------+---------+ | Nettoförmögenhet | 13 129 | +------------------------------------+---------+ | Varav tillgångar | 16 443 | +------------------------------------+---------+ | Varav skulder | -3 314 | +------------------------------------+---------+ | Förändring nettoförmögenhet | 1 017 | +------------------------------------+---------+ | Varav tillgångar | 1 062 | +------------------------------------+---------+ | Varav skulder | - 45 | +------------------------------------+---------+ | Nysparande | 61 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring direktägda aktier | 281 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring bostäder | 225 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring övrigt | 495 | +------------------------------------+---------+ Fördelning av hushållens tillgångar, 2015-03-31 +-----------------+-------------------------+-------+ | | Totala tillgångar, Mdr | | +-----------------+-------------------------+-------+ | Ränterelaterat | 4 061 | + 2,5 | +-----------------+-------------------------+-------+ | Aktierelaterat | 5 658 | + 15 | +-----------------+-------------------------+-------+ | Bostäder | 6 724 | + 3,5 | +-----------------+-------------------------+-------+
Kapitalet är ungefär en tredjedel bostäder, en tredjedel aktier och en tredjedel räntebärande tillgångar.
Till detta kan vi lägga att staten har tillgångar minus skulder på nästan lika mycket som BNP.
Totalt blir det 17.000 miljarder eller drygt fyra gånger mer än BNP. Om vi använder tumregeln att den nationella förmögenheten planar ut vid kvoten sparande dividerat med tillväxt så finns det lite kvar att ge. Med sparande på typiskt 10-12% och tillväxt på 2% så borde kapitalstocken stiga upp till 5-6 gånger BNP. Alltså en uppgång med 25-50%.
+------------------------------------+---------+ | Nettoförmögenhet | 13 129 | +------------------------------------+---------+ | Varav tillgångar | 16 443 | +------------------------------------+---------+ | Varav skulder | -3 314 | +------------------------------------+---------+ | Förändring nettoförmögenhet | 1 017 | +------------------------------------+---------+ | Varav tillgångar | 1 062 | +------------------------------------+---------+ | Varav skulder | - 45 | +------------------------------------+---------+ | Nysparande | 61 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring direktägda aktier | 281 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring bostäder | 225 | +------------------------------------+---------+ | Värdeförändring övrigt | 495 | +------------------------------------+---------+ Fördelning av hushållens tillgångar, 2015-03-31 +-----------------+-------------------------+-------+ | | Totala tillgångar, Mdr | | +-----------------+-------------------------+-------+ | Ränterelaterat | 4 061 | + 2,5 | +-----------------+-------------------------+-------+ | Aktierelaterat | 5 658 | + 15 | +-----------------+-------------------------+-------+ | Bostäder | 6 724 | + 3,5 | +-----------------+-------------------------+-------+
Så länge som sparande och tillväxt ligger på nuvarande nivåer bör vi se en stigande trend med lite svängningar längs med vägen. Om det blir stor turbulens på bostadsmarknaden finns det risk att det ställer till det för hushåll som har små marginaler även om det ser ljust ut långsiktigt för husägarkollektivet. Därför är det viktigt att de skärpningar i låneregler som nu diskuteras inte går för fort fram.
söndag 7 juni 2015
Hönan eller ägget - export, import och rikedom
Läste ett förvirrat inlägg på facebook av Ian Wachtmeister på nationaldagen. I stora drag gick det ut på att DÖ är dåligt och SD bra, dock inte lika bra som Ny Demokrati var.
I en av kommentarerna så lägger en person vid namn Björn Olanders ut texten över att vi borde exportera mer, för exporten av industriprodukter är det som gör Sverige rikt (till skillnad från annan ekonomisk aktivitet får man förmoda). Dessutom har han räknat ut att varje arbetare som framställer industriprodukter för export sysselsätter indirekt ytterligare 5-10 personer, dvs hela den svenska arbetskraften.
Skulle det kunna vara så att vi blir rikare ju mer vi exporterar? Det är ett ovanligt sätt att mäta rikedom på i så fall. Det vanliga är att titta på hur mycket vi sparat ihop och hur mycket vi tjänar. Utifrån hur mycket vi tjänar kan vi konsumera eller spara. Sparandet ökar på sparkapitalet och då blir vi rikare. Konsumtionen är antingen inhemsk eller importerad. Den importerade måste betalas med lika stor export, annars faller växelkursen. Det blir en jämvikt mellan export och import som automatiskt hamnar i ungefärlig balans. Om exporten ökar stärks växelkursen, importen blir billigare och ökar därmed osv. Fenomenet har varit känt sedan 1977 och kallas för Dutch Disease.
Receptet för ett land att bli rikt är alltid att spara och använda kapitalet till att öka produktiviteten hos arbetskraften, utifrån tillgänglig teknologi (en vägarbetare är mer produktiv med en grävskopa än en spade, grävskopan binder mer kapital än spaden). Om sedan resultatet av arbetet används till import/export eller inhemsk konsumtion är mindre viktigt.
Sammanfattningsvis är inte exporten ett självändamål. Den är en viktig kugge i en ekonomi som när den är i balans genererar nyttigheter till medborgarna med ökande produktivitet samtidigt som kapitalstocken byggs upp. Om vi kan få den globala ekonomin i balans har vi i slutändan nio miljarder rika världsmedborgare.
I en av kommentarerna så lägger en person vid namn Björn Olanders ut texten över att vi borde exportera mer, för exporten av industriprodukter är det som gör Sverige rikt (till skillnad från annan ekonomisk aktivitet får man förmoda). Dessutom har han räknat ut att varje arbetare som framställer industriprodukter för export sysselsätter indirekt ytterligare 5-10 personer, dvs hela den svenska arbetskraften.
Skulle det kunna vara så att vi blir rikare ju mer vi exporterar? Det är ett ovanligt sätt att mäta rikedom på i så fall. Det vanliga är att titta på hur mycket vi sparat ihop och hur mycket vi tjänar. Utifrån hur mycket vi tjänar kan vi konsumera eller spara. Sparandet ökar på sparkapitalet och då blir vi rikare. Konsumtionen är antingen inhemsk eller importerad. Den importerade måste betalas med lika stor export, annars faller växelkursen. Det blir en jämvikt mellan export och import som automatiskt hamnar i ungefärlig balans. Om exporten ökar stärks växelkursen, importen blir billigare och ökar därmed osv. Fenomenet har varit känt sedan 1977 och kallas för Dutch Disease.
Receptet för ett land att bli rikt är alltid att spara och använda kapitalet till att öka produktiviteten hos arbetskraften, utifrån tillgänglig teknologi (en vägarbetare är mer produktiv med en grävskopa än en spade, grävskopan binder mer kapital än spaden). Om sedan resultatet av arbetet används till import/export eller inhemsk konsumtion är mindre viktigt.
Sammanfattningsvis är inte exporten ett självändamål. Den är en viktig kugge i en ekonomi som när den är i balans genererar nyttigheter till medborgarna med ökande produktivitet samtidigt som kapitalstocken byggs upp. Om vi kan få den globala ekonomin i balans har vi i slutändan nio miljarder rika världsmedborgare.
Grexit eller inte Grexit, det är frågan
Greklands långivare i form av "Trojkan" IMF, EU och ECB, kräver hårda nedskärningar i den grekiska offentliga budgeten. Dessutom skall Grekerna betala ränta och amortering på 15 miljarder kronor. Då betalas nästa lån som är på 70 miljarder ut. Pengar som desperat behövs.
I fredags skulle 3 av de 15 miljarderna betalats ut. Det sköts upp. Grekland använder en teknikalitet som gör att utbetalningar som tillhör en och samma månad kan slås ihop. Det pågår täta förhandlingar med långivarna om de sista detaljerna. Frågan är eskalerad så högt det bara går. Francois Hollande och Angela Merkel pratar direkt med Greklands nya pemiärminister Alexis Tsipras, senast igår.
Det vore väldigt konstigt om Frankrikes och Tysklands premiärministrar lät Grekland falla och därmed riskera euron för futtiga 70 miljarder kronor. Mitt stalltips är och förblir att inte heller denna gång får vi se en Grexit.
I fredags skulle 3 av de 15 miljarderna betalats ut. Det sköts upp. Grekland använder en teknikalitet som gör att utbetalningar som tillhör en och samma månad kan slås ihop. Det pågår täta förhandlingar med långivarna om de sista detaljerna. Frågan är eskalerad så högt det bara går. Francois Hollande och Angela Merkel pratar direkt med Greklands nya pemiärminister Alexis Tsipras, senast igår.
Det vore väldigt konstigt om Frankrikes och Tysklands premiärministrar lät Grekland falla och därmed riskera euron för futtiga 70 miljarder kronor. Mitt stalltips är och förblir att inte heller denna gång får vi se en Grexit.
 |
| Ingen grekisk tragedi i sikte |
lördag 30 maj 2015
Varför Grexit måste undvikas
Förhandlingarna med Grekland hettar till och den 5 juni förfaller nästa amortering till IMF på 3 miljarder kronor. Även om en utebliven betalning inte är lika med att Grekland lämnar euron så är det en symboliskt viktig milstolpe på vägen mot Grexit.
Är det så himla farligt om Grekland lämnar EMU? England, Sverige och Danmark klarar sig väl alldeles utmärkt utan euron? Visst är det så. Men konsekvenserna av en Grexit kan bli att först Portugal och sedan Spanien drar sig ur och då har hela projektet kört i diket. Just nu är det ett extra dåligt tillfälle för splittring inom EU. Europa och Nato står inför en kraftmätning med Ryssland och Kina. Om vi är enade står vi starka. Om euron skrotas så ska det inte vara för att vi inte kunde hjälpa till att hålla Grekland under armarna under en kort tid.
Grekland har tagit stora steg mot en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Tuffa reformer har genomförts. Ett skenande budgetunderskott har vänts till +/-0. BNP vände försiktigt uppåt i fjol efter sex års kräftgång.
Vare sig det handlar om euro eller drachma så finns det tre olika vägar framåt. Stort budgetöverskott och snabb amortering (orealistiskt), budget i balans och minimal amortering (realistiskt) eller stort budgetunderskott (helt orealistiskt, vem skall låna ut till det?). Det som kan fungera är att Grekland får köra vidare med +/-0 budget och låta ett stigande BNP "amortera" på statsskulden. För att det skall gå får vi som är rika i Europa stötta. Ingen mer sadomonetarism för Grekland!
Är det så himla farligt om Grekland lämnar EMU? England, Sverige och Danmark klarar sig väl alldeles utmärkt utan euron? Visst är det så. Men konsekvenserna av en Grexit kan bli att först Portugal och sedan Spanien drar sig ur och då har hela projektet kört i diket. Just nu är det ett extra dåligt tillfälle för splittring inom EU. Europa och Nato står inför en kraftmätning med Ryssland och Kina. Om vi är enade står vi starka. Om euron skrotas så ska det inte vara för att vi inte kunde hjälpa till att hålla Grekland under armarna under en kort tid.
 |
| Greklands budgetunderskott är idag bättre snittet i europa |
 |
| För mycket svångrem för stackars Grekland? |
 |
| Några olika scenarier för Greklands statsskuld |
Sveriges ekonomi ångar på
Idag kom nya BNP-siffror från statistiska centralbyrån. En mustig rapport fylld av snårig statistik. Men hur man än vänder och vrider på siffrorna är det positivt. Sveriges välstånd ökar - och det snabbt. BNP +2.5%. Export +3.8%. Bruttoinvesteringar, dvs sparande, på över 221 miljarder, +5.7%. Handelsöverskott +45 miljarder. Arbetslösheten minskar. Osv.
En spännande situation för den sittande regeringen som tack vare en urstark svensk ekonomi har den största handlingsfriheten på mycket länge.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
