Nationalräkenskaperna och den ekonomiska kollapsen

Sverige står på ruinens brant hävdar somliga populister. Med anledning av det kastade jag ett getöga på statistiska centralbyråns nationalräkenskaper. Det är liksom själva antitesen till fake news. Om SCB någon gång skulle komma på att de räknat lite fel så kommer långa och omständliga förklaringar och rättelser. Gott så.

Ibland är det inte så dumt att lyfta blicken lite. Titta på lite längre sikt. Sedan år 1980 har sveriges nominella BNP ökat med en faktor 2,3. Samtidigt har befolkningen ökat med faktorn 1,24. BNP per person har alltså ökat med 2,3/1,24=1,85. 24 procent fler människor som är 85 procent rikare. Inte så illa.

Källa: SCB

Det som är extra spännande är att 1980 var bruttoinvesteringarna bara 20 procent av ekonomin. Idag är de 30 procent. Det har aldrig investerats så mycket som nu. Ökningstakten ökar.

Ekonomins högborg står inte inför en omedelbar kollaps

Ekonomisk kollaps? Inte direkt. Snarare en ekonomisk högborg med ståtliga murar och breda vallgravar.

Sveriges ekonomi - fågel eller fisk

Läser så här i valtider på sociala medier att Sveriges ekonomi minsann inte är så bra som makthavareliten vill påskina. Som bevis används den här grafen där Sverige har minsta tillväxten per person i hela Europa.

Visst kan väl det stämma för 2017 och 2018, även om det är lite konstigt att 2018 inte är slut än. Låt oss istället titta på hur BNP/person ser ut i ett lite längre perspektiv. Här jämförs Sverige med Euroländerna och USA. Källa Världsbanken.

Här ser vi att gamla fina Svedala har utvecklats ungefär lika bra som USA, med några år sämre och några bättre (mycket beroende på valutaeffekter), och bägge länderna har gått bättre än de länder som ingår i Eurozonen. Och det här är alltså några av de absolut rikaste länderna i världen.

Med andra ord är det ingen fara på taket för Sveriges ekonomi. Cirkulera!

Är det bäst att mäta ett lands BNP eller PPP?

Ett lands inkomst kan mätas med BNP eller PPP. Skillnaden är att PPP (Purchasing Power Parity) är justerat för köpkraft, dvs det inhemska kostnadsläget. Mätt med PPP är Kina världens största ekonomi. Mätt med BNP är det USA som är störst.

PPP 2017 i (dollarekvivalenter)

BNP 2017 (USD) Källa wikipedia

PPP kompenserar om de inhemska priserna är låga i ett land genom att justera upp nationalinkomsten för att reflektera att man kan köpa mer för mindre pengar. Det är extra relevant om man ska köpa inhemska tjänster. Produkter för export däremot tenderar att vara prissatta utifrån världsmarknadspriser och blir inte lättare att komma över på grund av högt PPP. En modern ekonomi brukar vara till 2/3 tjänstebaserad. Därför är det ofta relevant att mäta i PPP. Däremot är amerikanerna mest köpstarka om det ska shoppas dyra kapitalvaror. 

Svaret på om BNP eller PPP är bästa måttstocken på nationalinkomsten är alltså beroende på i vilket syfte man mäter. För inhemska tjänster är det definitivt PPP. För konsumtion av exporterbara produkter, till exempel högteknologiska vapen, är det bäst att ha ett högt BNP.

Högteknologiska vapensystem gynnas av högt BNP.
USS Kitty Hawk Battle Group är ett exempel. 

Sverige har en ekonomi orienterad mot export av förädlade industrivaror och är högre rankade på BNP än PPP, likt Japan, Tyskland, Sydkorea och USA. För BRICS-länderna gäller det motsatta. 

Tumregel för BRICS: sälj produkter och köp tjänster

Hur BNP och PPP hänger ihop med kapitalbasen är mycket intressant och får bli en framtida blogg. En cliffhanger är att ojämlikheten mellan länder ökar.

Sveriges BNP-Chock?

På måndag den 30 november släpper sadistiska stencilbyrån, ähum, jag menar statiska centralbyrån BNP-statistiken för det tredje kvartalet. Jag kikade lite snabbt på de underliggande siffrorna och min bedömning är att resultatet kommer att komma in som en överraskning i det högre intervallet (till exempel ökar både import och export, hushållens lån, befolkning och offentliga utgifter i frisk takt). För närvarande ligger ökningstakten för BNP på 3,3% på årsbasis. Regeringens prognos för i år är på 2,6%. Jag tror på en ökning på årsbasis som både överstiger regeringens scenario och nuvarande takt på 3,3%. Vidare tror jag att vi kommer att se detta redan i tredje kvartalet som rapporteras på måndag.

Detta är givetvis ett alldeles eget okvalificerat stalltips. Jag lovar att om jag har fel skall jag klä mig i säck och aska. Om jag har rätt kommer jag hölja mig själv i ära.

Hur det än går med min gissning så är Sveriges tillväxt en av de högsta i Europa. Vad den höga tillväxten får för konsekvenser får bli ämnet för en annan blogg.

Mitt tips för BNP tredje kvartalet med vägda sannolikheter

Tillväxt årsbasis                     Sannolikhet
säsongjusterat
fasta priser

0-1,5%                                     1%
1,5-2,6%                                  14%
2,6-3,3%                                  25%
>3,3%                                      60%

Pucktrea på budgeten

Som väldigt sen pucktvåa, snarare pucktrea, kommer här en kommentar på Magdalena Anderssons första riktiga höstbudget. Den förra blev som bekant nedröstad av SD. Det har skrivits enormt mycket om den, både i gammelmedia och bloggosfären. Det mesta av det jag läst framställer den som en omvälvande budget, en enorm vänstersväng för Sverige. Jag laddade hem budgeten från regeringens hemsida och tittade själv på siffrorna. Det är en nådig lunta på 774 sidor. Ni får välja om ni skall traggla er igenom den eller läsa min sammanfattning som följer.

De viktigaste förändringarna i budgeten, i prioritetsordning.

• Alliansens sista budget var underfinansierad med sjuttiofem miljarder. Årets budget är halvvägs till att bli balanserad. Det blir den i slutet av mandatperioden. Givetvis rasar statsskulden mätt som andel av BNP i rask takt, drygt en procent per år. I slutet av mandatperioden kommer den under fyrtio procent. 
• Nya reformer med vänsterprofil för totalt tjugofem miljarder, som finansieras med en blandning av sänkta bidrag och höjda skatter. Resultatet är att Ginikoefficienten som mäter ekonomisk jämlikhet minskar från 30,0 till 29,6. Ett myrsteg i rätt riktning. 

För övrigt är budgeten sig lik. Visst, skatteintäkterna ökar när Sverige blir rikare, utgifterna indexeras upp i takt med att löner stiger etc, men det är ju samma vilken regering som än sitter vid rodret. Och nej, Sverige har inte världens största skattetryck i och med årets budget. Och nej, invandring och flyktingmottagning ruinerar oss inte. Och nej, reformer på en halv procent av BNP är inte en dramatiskt stor förändring. 

Skattetryck och aktiva utgifter (ej transfereringar) i samma graf. 

Återstår bara att försöka förstå varför det kacklades så mycket i hönsgården när budgeten presenterades förra veckan. 

Sveriges ekonomi ångar på

Idag kom nya BNP-siffror från statistiska centralbyrån. En mustig rapport fylld av snårig statistik. Men hur man än vänder och vrider på siffrorna är det positivt. Sveriges välstånd ökar - och det snabbt. BNP +2.5%. Export +3.8%. Bruttoinvesteringar, dvs sparande, på över 221 miljarder, +5.7%. Handelsöverskott +45 miljarder. Arbetslösheten minskar. Osv.

En spännande situation för den sittande regeringen som tack vare en urstark svensk ekonomi har den största handlingsfriheten på mycket länge.

Hur mycket är ett hus värt?

Tänk dig ett riktigt stort lyxigt hus med alla tänkbara moderniteter och bekvämligheter, italienskt kök med marmorskivor, inomhuspool och flerbilsgarage.

Arkitektritad lyx

Tänk sedan att två exakt likadana hus byggs. Det ena i Geneve med utsikt över sjön och den berömda fontänen.

Det andra i Aleppo Syrien, med utsikt över gamla stan och citadellet.

Tomterna för bägge husen är så stora att de på startdagen kostar exakt lika mycket i inköp. Nästa länk i tankekedjan är att i Syrien bryter ett inbördeskrig ut och i Schweiz blomstrar välståndet. Det går några år, låt oss säga att tio år passerar. Vad händer då med värdet på de båda husen?

För enkelhets skull bortser vi från inflationen. Låt oss också anta att huset i Aleppo överlever inbördeskriget med eftersatt underhåll som enda skada. Jag antar att inflationsjusterat har det schweiziska huset stigit i värde och det syriska har sjunkit. Men hur mycket? Anta att nationalförmögenheten i Syrien minskat med 75% och BNP med 50%. Samtidigt har Schweiz BNP stigit 25% och kapitalstocken med lika mycket.

Min simpla gissning är att de identiska husen som kostade exakt lika mycket i inköp i ena fallet har sjunkit i värde med 50-75% och i andra fallet stigit med ungefär 25%. Den schweiziska investeringen var efter tio år värd i storleksordningen fem gånger mer än den syriska.

Vad är då poängen med resonemanget om att äga hus i världens rikaste land jämfört med ett av de fattigaste, plågat av inbördeskrig? Jo, att värdet av att ha någonstans att bo bestäms de ekonomiska ramarna för de individer som tänker ha huset som bas för att pendla till sitt arbete. I extremfallen som att jämföra Schweiz med Syrien är det väldigt tydligt, men kanske inte lika enkelt när man jämför boprisutvecklingen på Söder med den i Oskarshamn eller Åmål. Att det schweiziska huset är värt fem gånger så mycket måste inte vara tecken på en bubbla. Den dyra Stockholmslägenheten behöver inte heller vara det. Bara en tanke att ha med i beräkningen när man bedömer den omtalade svenska bostadsbubblan som nu till och med finns på IMF:s läppar.

Reinfeldts BNP-CHOCK!

Tino Sanandaji på realtid med flera uppmärksammar de uppdaterade siffrorna från Konjunkturinstitutet att Sveriges BNP per capita i fasta priser bara har ökat med 0,3 procent per år under Alliansens regeringstid 2006-2014. Även Andreas Cervenka har tidigare bloggat i ämnet. Tinos tes är att Dynamiska Duon Reinfeldt och Borg har marknadsförts som ekonomiska underbarn men är i själva verket vissna medelmåttor.

Tino Sanandaji kritiserar Borg-Reinfeldt för att inte Sveriges ekonomi växte snabbare 2006-2014

Under Alliansens tid föddes 900 000 och 700 000 dog. 400 000 invandrade. Befolkningen ökade från 9,1 till 9,7 miljoner. Hade det inte varit för de nyfödda bebisarna och invandrarna hade BNP per capita ökat 1,1 procent.

Jag vill gratulera Tino Sanandaji till att ha slagit fast att det kostar att vi blir fler. Nationalekonomi är ibland inte svårare än familjeekonomi. Ju fler barn desto mer kostar det. Förståeligt även för oss som inte har examen från Handels i Stockholm.

Borg-Reinfeldts anseende står fortsatt starkt trots Sanandajis sågning

Tillbaka till Dynamiska Duon. Deras resultat på 1,1 procent per år är lägre än det svenska snittet men det finns ett stort men som Tino verkar glömma. Resultatet uppnåddes samtidigt som den största finansiella krisen i världsekonomin sedan 1929. Att ens kunna leverera någon som helst tillväxt är anmärkningsvärt. Betyget i ekonomi till Borg-Reinfeldt kan inte bli något annat än stora A med en extra guldstjärna i kanten. Oavsett vad man tycker om Alliansens politik i övrigt. Nästan i klass med Göran Persson som leverade makalösa 3,3 procent per år, dock utan finanskris. HSB får stora A med dubbla guldstjärnor.

Göran Persson AKA HSB är klassens ljus och får högst betyg i ekonomi

Svensk ekonomisk politik sedan 1994 är en framgångssaga som kan sammanfattas med budgetdisciplin, låg inflation, högt sparande och allmän försiktighet. Mer av samma sort gör Sverige rikare och möjliggör omvandlingen till ett bättre samhälle.

Tino får också ett stort A, i ämnet tendentiös journalistik.

Kritik av tillväxtkritiken

Tillväxten är begränsad och vi måste konsumera mindre! Om alla ska ha vår levnadsstandard behövs det x jordklot, där x är ett stort tal avsett att chocka läsaren.

Den här typen av påståenden är vardagsmat. Kritiken riktar sig mot tillväxten som sägs vara beroende av fossil energi. Ungefär vid den här punkten i en diskussion blir en tillväxtkritiker luddig men poängen låter ungefär så här: Peak Oil finns här och nu och när oljan tar slut tar tillväxten slut och västvärlden dras ner i ett moras av sjunkande välfärd och ekonomiskt kaos som tillsammans med hög skuldbörda leder till bankrutt för stater, företag och privatpersoner. Öppningsscenen i filmen Terminator framtonar som ett troligt scenario för mänskligheten.

Domedagsprofeternas deprimerande dystopier är lika fantasieggande som de är fel. Tillväxten består av två delar. Befolkningsökning och tillväxt per person. Sju miljarder världsmedborgare förväntas plana ut på nio miljarder om en generation eller två enligt FN. Inkomsten per person som enligt världsbanken är drygt tio tusen dollar i genomsnitt kommer däremot att fortsätta att öka. Är det en våghalsig prognos att inkomsten per person kommer att öka jämfört med idag? Tillväxten beror först och främst på vilka verktyg och maskiner som finns tillgängliga för att utföra arbete. Manickerna blir bättre och billigare över tiden. Billigare betyder att de blir tillgängliga för fler. Teknologin demokratiseras. De förbrukar dessutom allt mindre energi för att göra samma jobb.

Prylarna som hjälper oss att göra ett bra jobb är resultatet av vetenskap och forskning. När en ny teknologi införs blir resultatet ett språng i tillväxten som följer en S-kurva.

Innan en ny teknologi är helt införd uppfinns nästa tekniska landvinning och resultatet blir att tillväxten följer multipla S-kurvor. Exempelvis ångmaskinen, ottomotorn, dieseln, turbinen.

 

Tillväxten sjunker om någon av grundförutsättningarna försvinner som vid miljöförstöring, utarmning av mineraler, matbrist, naturkatastrofer eller krig. Inkomsten blir en dragkamp mellan teknologi som drar uppåt och försämrade grundförutsättningar som drar ned välståndet. Till exempel dyr olja. Dyr energi gör att tillväxten i världen minskar. Tillräckligt dyr energi ger negativ tillväxt. Bilar som står stilla, flygplan parkerade på banan.

En stor katastrof gör att mänskligheten ofrivilligt måste backa flera steg. Digerdöden på medeltiden eller de bägge världskrigen är exempel på det. Efter en sådan snyting får vi återuppta marschen mot ökat välstånd givet de nya grundförutsättningarna. Med våra tre trogna vapendragare teknologi, marknadsekonomi och handel.

Tänk dig en katastrof så enorm att den halverar världens samlade produktion av varor och tjänster. Mycket värre än digerdöden eller andra världskriget. Mer som Independence Day.

Det motsvarar att vi backar till ungefär år 1997. En ännu större katastrof som tar bort 75 procent av produktionen (tänk World War Z) skulle ta oss tillbaka till 1980.

Från den nya startpunkten kommer ny teknologi ge oss tillväxt igen. Långt förbi dagens tiotusen dollar per person. Med billig olja går det fortare än med dyr. Men slutresultatet är likartat. Mineraloljan är bara en parentes i människans utveckling sett över flera tusen år. Solen och atomen är de källor vi får förlita oss på långsiktigt. Ytterligare en kommentar om undergångsprofeternas prognos om statlig bankrutt och finansiellt kaos. Ett företag som blir insolvent går i konkurs. Men länder har ett ess i rockärmen. Man kan alltid trycka nya pengar. Det är inte sjysst mot de som har obligationer, men det har gjorts förr och kommer att göras igen. Istället för konkurs för länder, företag och privatpersoner så är inflation ett mer sannolikt scenario.

Ingen apokalyps i sikte med andra ord. Istället en ny och bättre värld med välstånd för fler genom sund politik och tekniska landvinningar. Givetvis bakslag längs vägen. Dysterkvistarna får väl fantisera om dessa istället. Själv skådar jag inte Terminator, World War Z eller Independence Day när jag kisar mot framtiden. Istället ser jag mänskligheten dansa fram på en blomstrande sommaräng.

Har vi råd med försvaret?

Vad skall försäkras? 
Vissa saker bara måste man försäkra. Huset om man har ett sådant, bilen, hemmet. En livförsäkring kan vara bra om man äger en bostad ihop. En cykel behöver man oftast inte försäkra. Den går att ersätta till en överkomlig kostnad. Det blir då avsevärt dyrare att försäkra cykeln än att inte göra det och istället köpa en ny om den blir stulen. Summan av försäkringspremier + självrisk + ränta överstiger priset på cykeln multiplicerat med sannolikheten att den blir stulen. Bättre då med ett stabilt cykellås.

Säkerhet
Utgifter till försvar och säkerhet är som en försäkringspremie. Man betalar varje år och hoppas att aldrig bli drabbad. Det är inte som att försäkra en cykel. Mer som att försäkra huset. Om huset brinner upp har de flesta inte råd att bygga upp det igen om de inte är försäkrade. Som att förlora ett krig. Det är ofta ohyggligt dyrt. Då är det billigare att betala lite till försvarsmakten varje år. Och att samtidigt navigera förnuftigt i utrikespolitiska frågor. Förstås.

En stor fördel för försvaret jämfört med husförsäkringen
Ett hus har samma sannolikhet att brinna upp oavsett om det är försäkrat eller inte. Ett krig är mindre sannolikt ju starkare försvar. Det är alltså viktigare för ett land att ha ett gediget försvar än för en privatperson att försäkra huset.

Har vi råd med försäkringspremien? 
Den retoriska motfrågan är förstås om vi har råd att inte betala den. Men låt oss ändå granska siffrorna en smula.

Enligt regeringens prognos ser de kommande fyra åren ut så här:

	2014	2015	2016	2017	2018
BNP	2,1	3	3,2	2,6	2,4
Statsskuld, % av BNP	33,9	33	31,3	29,4	26,8
försvar % av BNP	1,2	1,2	1,2	1,2	1,2

Jag antar en utveckling i sidled för försvar som andel av BNP, stämmer ganska väl med de 5 miljarder i tillskott som det pratats om nyligen. Visst, regeringen fick inte igenom sin budget men den är snarlik alliansens och dessutom bara en prognos så det stämmer väl så bra som något annat. 

Ett litet förslag i all enkelhet med tanke på alla oroligheter inklusive krisen i Ukraina skulle kunna se ut så här. Antag att Sverige lånar upp 48 miljarder kronor per år i fyra år för att ta ikapp förlorad mark och att den dynamiska BNP-multiplikatorn är 50%.Vi får då följande prognos:

	2014	2015	2016	2017	2018
BNP	2,1	3,6	3,7	3,1	2,9
Statsskuld, % av BNP	33,9	34,2	32,5	30,5	27,9
försvar % av BNP	1,2	2,4	2,3	2,2	2,2

Det ser helt klart ut som att vi har råd. 192 miljarder kronor extra borde räcka till ett väl försvarat Gotland, några fler korvetter, flygplan, ubåtar, luftvärn, robotar och kvalificerad personal. I ärlighetens namn har vi råd med bra mycket mer om det verkligen kniper. Men det vore en bra start i alla fall. En försvarspolitisk uppryckning med balanserad finansiering. 

Nya budgeten - höjd BNP och sänkt GINI

Höj BNP och sänk GINI

Läser på Dagens Arena att nya regeringens budget träffar fördelningspolitiskt rätt. Efter åtta år där höginkomsttagarna tjänar mest är det dags för en modernare och mer progressiv ekonomisk politik. 

I grafen ses att de fem decilerna med lägst inkomst är vinnare. Ökande BNP, sänkt GINI-koefficient (jämnare fördelning) och fortsatt högt sparande, det är vägen framåt. Nu gäller det bara att jämna ut skillnaderna mellan könen också. Nämnde jag att det finns en sådan profil på budgeten?

Återstår bara att se om budgeten går igenom, ingenting som jag tar för givet tyvärr.