Hoverboard de luxe

För några inlägg sedan skrev jag om en engelsman som byggt ihop 54 drönare för att kunna flyga sig själv. Nu har en Kanadensare toppat med en riktigt smutt människoflygande manick.

Hen har flugit sin hoverboard i cirka en minut över en sjö med synligen riktigt bra kontroll. Det skall bli så himmel(skt) roligt att se hur det här utvecklar sig. The sky is the limit!

Jack och bönstjälken ett 20 km högt rymdtorn

Det kanadensiska bolaget Thoth Technologies har beviljats patent på ett gigantiskt uppblåsbart torn. Det huvudsakliga byggmaterialet är trycksatt luft. Luften stängs inne av väggar gjorda av lättviktsmaterial. Lufttrycket  regleras av elektriska pumpar som får sin el av antingen solen eller vinden och genereras i tornet. Överskottselen säljs vidare. Tornet skall med hjälp av att man leder luften på intelligenta sätt själv reglera sin position så att toppdelen befinner sig på rätt ställe över marken.

Tower of Thoth

Det höga tornet skall användas till rymdfart, telekom och turism. Raketer som startar 20 km upp i luften sparar 30% av sitt bränsle för att komma till omloppsbana runt jorden. Med en bredd på 300 meter och en höjd på 20 km är det som att balansera ett 7 cm långt hårstrå på änden.

När bygget startar är för närvarande inte bestämt.

Kritik av tillväxtkritiken

Tillväxten är begränsad och vi måste konsumera mindre! Om alla ska ha vår levnadsstandard behövs det x jordklot, där x är ett stort tal avsett att chocka läsaren.

Den här typen av påståenden är vardagsmat. Kritiken riktar sig mot tillväxten som sägs vara beroende av fossil energi. Ungefär vid den här punkten i en diskussion blir en tillväxtkritiker luddig men poängen låter ungefär så här: Peak Oil finns här och nu och när oljan tar slut tar tillväxten slut och västvärlden dras ner i ett moras av sjunkande välfärd och ekonomiskt kaos som tillsammans med hög skuldbörda leder till bankrutt för stater, företag och privatpersoner. Öppningsscenen i filmen Terminator framtonar som ett troligt scenario för mänskligheten.

Domedagsprofeternas deprimerande dystopier är lika fantasieggande som de är fel. Tillväxten består av två delar. Befolkningsökning och tillväxt per person. Sju miljarder världsmedborgare förväntas plana ut på nio miljarder om en generation eller två enligt FN. Inkomsten per person som enligt världsbanken är drygt tio tusen dollar i genomsnitt kommer däremot att fortsätta att öka. Är det en våghalsig prognos att inkomsten per person kommer att öka jämfört med idag? Tillväxten beror först och främst på vilka verktyg och maskiner som finns tillgängliga för att utföra arbete. Manickerna blir bättre och billigare över tiden. Billigare betyder att de blir tillgängliga för fler. Teknologin demokratiseras. De förbrukar dessutom allt mindre energi för att göra samma jobb.

Prylarna som hjälper oss att göra ett bra jobb är resultatet av vetenskap och forskning. När en ny teknologi införs blir resultatet ett språng i tillväxten som följer en S-kurva.

Innan en ny teknologi är helt införd uppfinns nästa tekniska landvinning och resultatet blir att tillväxten följer multipla S-kurvor. Exempelvis ångmaskinen, ottomotorn, dieseln, turbinen.

 

Tillväxten sjunker om någon av grundförutsättningarna försvinner som vid miljöförstöring, utarmning av mineraler, matbrist, naturkatastrofer eller krig. Inkomsten blir en dragkamp mellan teknologi som drar uppåt och försämrade grundförutsättningar som drar ned välståndet. Till exempel dyr olja. Dyr energi gör att tillväxten i världen minskar. Tillräckligt dyr energi ger negativ tillväxt. Bilar som står stilla, flygplan parkerade på banan.

En stor katastrof gör att mänskligheten ofrivilligt måste backa flera steg. Digerdöden på medeltiden eller de bägge världskrigen är exempel på det. Efter en sådan snyting får vi återuppta marschen mot ökat välstånd givet de nya grundförutsättningarna. Med våra tre trogna vapendragare teknologi, marknadsekonomi och handel.

Tänk dig en katastrof så enorm att den halverar världens samlade produktion av varor och tjänster. Mycket värre än digerdöden eller andra världskriget. Mer som Independence Day.

Det motsvarar att vi backar till ungefär år 1997. En ännu större katastrof som tar bort 75 procent av produktionen (tänk World War Z) skulle ta oss tillbaka till 1980.

Från den nya startpunkten kommer ny teknologi ge oss tillväxt igen. Långt förbi dagens tiotusen dollar per person. Med billig olja går det fortare än med dyr. Men slutresultatet är likartat. Mineraloljan är bara en parentes i människans utveckling sett över flera tusen år. Solen och atomen är de källor vi får förlita oss på långsiktigt. Ytterligare en kommentar om undergångsprofeternas prognos om statlig bankrutt och finansiellt kaos. Ett företag som blir insolvent går i konkurs. Men länder har ett ess i rockärmen. Man kan alltid trycka nya pengar. Det är inte sjysst mot de som har obligationer, men det har gjorts förr och kommer att göras igen. Istället för konkurs för länder, företag och privatpersoner så är inflation ett mer sannolikt scenario.

Ingen apokalyps i sikte med andra ord. Istället en ny och bättre värld med välstånd för fler genom sund politik och tekniska landvinningar. Givetvis bakslag längs vägen. Dysterkvistarna får väl fantisera om dessa istället. Själv skådar jag inte Terminator, World War Z eller Independence Day när jag kisar mot framtiden. Istället ser jag mänskligheten dansa fram på en blomstrande sommaräng.

Teknikspaning : små gasturbiner

Effektiv motor i kompakt format

Bladon Jets i storbritannien har tagit fram en liten kompakt jet med luftlagrad turbinaxel.

Den lilla turbinen  på bilden ger 16 hästkrafter. Storleksjämförelse 
med en blyertspenna. Bild: bladonjets.com

Uppfinningen vilar på två hörnpelare. Dels luftlagret som möjliggör höga varvtal med små friktionsförluster. Dels det lilla turbinbladet som är ett mästerstycke i precisionsbearbetning och balans. Istället för att fräsa fram turbinbladet så etsas det fram med elektriska urladdningar, så kallad Electric Discharge Machining (EDM). 

Bild: bladonjets.com

Liten turbin, stora fördelar

Turbinen väger bara 5% av en diesel med motsvarande effekt. Den är dessutom tyst, tillförlitlig, billig att tillverka och har hög verkningsgrad. Som exempel kan tas att den är 12% mer effektiv än motsvarande diesel vid 50% last med bullernivå på <60dB@7m. Den kommer till användning för exempelvis generering av elkraft och nästa generation hybridbilar.

Hög prestanda och låg förbrukning
Nu har det gått 75 år sedan den första flygturen med ett jetdrivet flygplan, tyska Heinkel He 178. Sedan dess har turbinerna utvecklats inkrementellt, med förbättringar på några få procent per år, till sin nuvarande status. Framtida hybridbilar kan spara mycket vikt med en liten turbin i samma storlek som en kakburk istället för en konventionell motor.

Jaguar C-X75, 0-100 på 3,4 sekunder.
Bild: bladonjets.com 

Biltillverkaren Jaguar har använt sig av två dieseldrivna turbiner från Bladon i sin supersportbil C-X75. Bilen har 780 hk men släpper bara ut 28 gram CO2 per kilometer.