Tankenöt bostadsbubbla.

En liten tankenöt på temat bostadsbubbla.

Antag att du kan sälja din bostadsrätt för 88.000 kronor per kvadratmeter för att flytta till en lika stor hyresrätt som kostar 2400 kronor per kvadrat i årshyra. Bostadsrätten har en avgift på 600 kronor kvadraten och du betalar 2% i ränta. Antag inflation 2% och realvärdeökning (exklusive inflation) på 0%. 

Vid vilken räntenivå lönar det sig att flytta från bostadsrätten till hyresrätten? Skriv svaret och uträkningen i kommentarsfältet. Om några dagar skriver jag en egen uträkning. 

Veckan som gick

Nu händer det saker i rask takt.

Igår bestämde kristdemokraterna att skrota DÖ. Enligt Aftonbladets vanligtvis välunderrättade Lena Mellin kommer det inte att påverka regeringssammansättningen förrän tidigast 2017. Alliansens partier kommer enligt henne rösta på sina enskilda budgetar fram tills dess.

Att det kommer över 1000 flyktingar per dag till Sverige gör att nödlösningen för att kunna ta emot alla blir tältläger enligt Stefan Löfven. Fortsättning följer, det är en osannolik utveckling av den arabiska våren.

På augurfronten har analytikerveteranen Peter Malmqvist skrivit på DN debatt att bostadskraschen redan är ett faktum och att allt vi kan göra nu är att inrikta oss på att mildra fallet. Han pekar på ett antal oroande tendenser till spekulation. Om han har rätt, vilket han ofta har, så är det dags att börja blanka fastighetsbolag på börsen. Själv väntar jag med en sådan strategi. Det finns allt för många fundamentala skäl till att priserna kan fortsätta stiga. Låg ränta, höjda reallöner, högt nettosparande. Det blir en dragkamp mellan en stigande ekonomi och en korrektion av spekulativa tendenser. Den är inte alls trivial att förutspå. Ens för våra allra skickligaste spåmän.

Augur - Analytiker som den moderna tidens spåmän

Bostadskraschen - när kommer den?

Daniel Waldenström skriver ett mycket intressant blogginlägg på Ekonomistas. Han har varit med och upprättat en databas för förmögenhetsutvecklingen i Sverige 1810 - 2014. Obligatorisk läsning för den som vill förstå hur priset på tillgångar som hus och aktier hänger ihop med arbete och sparande. Det är inte bara "marknadens nycker" som vissa tror utan i grund och botten en långsam, stadig, träig process av sparande och gnetande. Men det förklarar herr Waldenström mycket bättre än vad jag kan så klicka vidare till hans blogginlägg som sätter arbete, sparande och kapital i sitt sammanhang.

Sverige och Frankrike har kört om USA i förmögenhetsligan. Kanske är ett mer jämlikt samhälle effektivare? Källa Waldenström. 

Alla börskraschers moder imorgon?

Imorgon kraschar det enligt Martin Armstrong. Den stora kraschen. Eftersom det är 3141 dagar sedan sist.

Svarta torsdagen, alla kraschers moder. Imorgon enligt the Forecaster.

Tror man på detta skall man sälja hela sin aktieportfölj idag och köpa tillbaka den igen senare. Själv rör jag inte min portfölj.

Skrota ränteavdraget

Dagens Industri skriver att IMF rekommenderar Sverige att slopa ränteavdraget. Det är verkligen en no-brainer. De som äger sin egen fastighet är enormt privilegierade. Deras kapital sväller. Samtidigt har många bedömare flaggat för risker med för snabb kredittillväxt. Vissa pekar mot Riksbanken som tvår sina händer och vägrar höja räntan innan inflationen tar fart.

IMF dissas från både höger och vänster men har trots tuff kritik oftast rätt. 

Att då behålla en skattesubvention riktad mot alla hus och lägenhetsägare är inte rätt. Den borde hamna där den hör hemma. På soptippen.

Hur den skall fasas ut är en öppen fråga. Danskarna har en intressant modell där den minskas successivt. Det är ett utmärkt tillfälle för regeringen att visa handlingskraft och att de har förmågan att fatta tuffa beslut.

Pucktrea på budgeten

Som väldigt sen pucktvåa, snarare pucktrea, kommer här en kommentar på Magdalena Anderssons första riktiga höstbudget. Den förra blev som bekant nedröstad av SD. Det har skrivits enormt mycket om den, både i gammelmedia och bloggosfären. Det mesta av det jag läst framställer den som en omvälvande budget, en enorm vänstersväng för Sverige. Jag laddade hem budgeten från regeringens hemsida och tittade själv på siffrorna. Det är en nådig lunta på 774 sidor. Ni får välja om ni skall traggla er igenom den eller läsa min sammanfattning som följer.

De viktigaste förändringarna i budgeten, i prioritetsordning.

• Alliansens sista budget var underfinansierad med sjuttiofem miljarder. Årets budget är halvvägs till att bli balanserad. Det blir den i slutet av mandatperioden. Givetvis rasar statsskulden mätt som andel av BNP i rask takt, drygt en procent per år. I slutet av mandatperioden kommer den under fyrtio procent. 
• Nya reformer med vänsterprofil för totalt tjugofem miljarder, som finansieras med en blandning av sänkta bidrag och höjda skatter. Resultatet är att Ginikoefficienten som mäter ekonomisk jämlikhet minskar från 30,0 till 29,6. Ett myrsteg i rätt riktning. 

För övrigt är budgeten sig lik. Visst, skatteintäkterna ökar när Sverige blir rikare, utgifterna indexeras upp i takt med att löner stiger etc, men det är ju samma vilken regering som än sitter vid rodret. Och nej, Sverige har inte världens största skattetryck i och med årets budget. Och nej, invandring och flyktingmottagning ruinerar oss inte. Och nej, reformer på en halv procent av BNP är inte en dramatiskt stor förändring. 

Skattetryck och aktiva utgifter (ej transfereringar) i samma graf. 

Återstår bara att försöka förstå varför det kacklades så mycket i hönsgården när budgeten presenterades förra veckan. 

Statsskulden i USA minskar

Finanskrisen gick hårt åt USA som var tvungen att rädda Wall Street från kollaps. Nu äntligen är statsskulden på väg ner, mätt i skuldens andel av BNP. Den positiva utvecklingen beror på att BNP ökar snabbare än skulden. Om USA hade balanserat sin budget som Sverige hade skulden minskat i ännu snabbare. Just nu faller den med 1,5% per år. Och det innan inflationen har startat. 

källa - https://research.stlouisfed.org/fred2/series/GFDEGDQ188S

Inflationen förväntas starta nästa år när arbetslösheten har fallit lite till, och då kommer det att bidra till att statsskulden minskar snabbt. Olyckskorparna som har kraxat om ohållbar amerikansk statsskuld verkar få fel den här gången också. Att Janet Yellen lät räntan ligga still i veckan påverkar inte den större bilden mer än högst marginellt. 

Det kan vara bra att i bakhuvudet komma ihåg Oraklet i Omahas, Warren Buffets, varning att det ofta är dyrt att betta mot USA.