Skrota ränteavdraget

Dagens Industri skriver att IMF rekommenderar Sverige att slopa ränteavdraget. Det är verkligen en no-brainer. De som äger sin egen fastighet är enormt privilegierade. Deras kapital sväller. Samtidigt har många bedömare flaggat för risker med för snabb kredittillväxt. Vissa pekar mot Riksbanken som tvår sina händer och vägrar höja räntan innan inflationen tar fart.

IMF dissas från både höger och vänster men har trots tuff kritik oftast rätt. 

Att då behålla en skattesubvention riktad mot alla hus och lägenhetsägare är inte rätt. Den borde hamna där den hör hemma. På soptippen.

Hur den skall fasas ut är en öppen fråga. Danskarna har en intressant modell där den minskas successivt. Det är ett utmärkt tillfälle för regeringen att visa handlingskraft och att de har förmågan att fatta tuffa beslut.

Riksbankens räntechock väcker starka känslor

För en gångs skull väcker ärevördiga Riksbanken starka känslor. Bläddrar i fredagens Dagens Industri som är fylld med opinion och åsikter.

Världens äldsta riksbank, Brunkebergstorg

Överge målet med två procent inflation tycker analytikerveteranen Peter Malmqvist.

Det är viktigt att kämpa för att behålla tvåprocentmålet tycker chefsekonomerna från Unionen och Teknikföretagen.

Det kommer gå åt helsike skriver Di:s Henrik Mittelman. Han jämför dagens lågränta med 1970-talets devalveringar.

Johanna Jeansson tycker att Riksbanken gör rätt men risken för bubblor medför att Finansinspektion och regering behöver ta sitt ansvar och bland annat ta bort ränteavdraget.

Huvudpersonen själv, Stefan Ingves, säger att inflationsmålet skall nås oavsett hur hushållens skulder utvecklas. Det får FI ansvara för. Oräknat sänkt ränta och oljepris ligger den underliggande inflationen på 1,1 procent, inte alltför långt ifrån målet med andra ord. Ingves slår fast att "inflationsmålet har tjänat Sverige väl, och kommer att göra det i framtiden också".

Av sex intervjuade chefekonomer är två positiva, tre negativa och en neutral. Mest positiv är SEB:s Robert Bergqvist som berömmer Ingves åtgärd som klockren. Mest negativ är Günther Mårder från unga uppstickarbanken Nordnet.

Somliga jämför riksbankens politik med att avfyra en bazooka. Själv tycker jag att det snarare var en ärtbössa som avfyrades. En sänkning av räntan en tiondels procent och att annonsera tio miljarder i obligationsköp är för lite för att det skall märkas nämnvärt i den svenska ekonomin som omfattar 4 000 miljarder i BNP och uppemot 20 000 miljarder i kapital. Antagligen kommer det ändå inte behövas så värst mycket mer för att inflationen skall röra sig uppåt igen eftersom tjänster och livsmedel stiger i pris för tillfället. En rejäl höjning av lönerna i nästa avtalsrörelse kommer förmodligen leda till normalläge med högre räntor.

Elva hundra miljarder Euro

Så mycket är det värt att bli kvitt deflationen. Tycker ECB med Mario Draghi i spetsen. Pengarna skall spenderas på att köpa obligationer i ECBs medlemsländer. Översatt till svenska mått så är det som att Riksbanken skulle köpa för fyra hundra miljarder kronor. Det är någonstans mellan två och tre procent av det samlade kapitalet i Euroland. Det borde generera inflation i samma storleksordning. Det är i alla fall vad ECB hoppas. Och att tillväxten tar fart.

Supermario Draghi drar en (kvantitativ) lättnadens suck

Eftersom Euroland är vår viktigaste handelspartner så finns det all anledning att tro att Riksbanken kommer att ta efter ECB. Då vi har mindre problem så tror jag på en mildare dos. Mitt tips är att innan industrisemestern har Stefan Ingves annonserat kvantitativa lättnader på mellan hundra och två hundra miljarder kronor. Fördelen är att vi kan få bättre fart på ekonomin. England och USA har visat bättre resultat än Europas Sado-Monetarister. Nackdelen är att vi kan få tillgångsbubblor av alla de slag. Börsfesten lär fortsätta ett tag till.