Sveriges ekonomi - fågel eller fisk

Läser så här i valtider på sociala medier att Sveriges ekonomi minsann inte är så bra som makthavareliten vill påskina. Som bevis används den här grafen där Sverige har minsta tillväxten per person i hela Europa.

Visst kan väl det stämma för 2017 och 2018, även om det är lite konstigt att 2018 inte är slut än. Låt oss istället titta på hur BNP/person ser ut i ett lite längre perspektiv. Här jämförs Sverige med Euroländerna och USA. Källa Världsbanken.

Här ser vi att gamla fina Svedala har utvecklats ungefär lika bra som USA, med några år sämre och några bättre (mycket beroende på valutaeffekter), och bägge länderna har gått bättre än de länder som ingår i Eurozonen. Och det här är alltså några av de absolut rikaste länderna i världen.

Med andra ord är det ingen fara på taket för Sveriges ekonomi. Cirkulera!

Sarmat vs Exoatmosfärisk Dödsmaskin

Amerikanerna har till Kinas och Rysslands högljudda protester utvecklat och förfinat sitt missilförsvar. Nu meddelade Putin i ett tal till parlamentet i veckan att Ryssland har gjort en mycket bättre och starkare kärnvapenmissil vid namn Sarmat som kan dela upp sina stridsspetsar i femton mindre delar och därigenom blir svårare att försvara mot.

Ryssarnas senaste muskedunder, Sarmat. En kärnvapenmissil som kan flyga ett helt varv runt jorden innan den trillar ner i huvudet på fienden. Bestyckad med 15 stridsspetsar.  

Givetvis har Amerikanerna redan tänkt på detta och håller på för fullt med försvarsrobotar som också kan dela upp sig och försvara sig bättre än förut. Ingen vet om försvaret behöver 3 eller 5 eller 10 försvarsrobotar per anfallsrobot, men försvarsmissilerna är mycket billigare eftersom dom inte har kärnvapen och USA är mycket rikare än Kina och Ryssland ihop så man ser ju vartåt det lutar. USA kommer sannolikt att behålla den strategiska dominansen under överskådlig tid, 15-25 år. Ryssland och Kina kommer i sin tur säkert att försöka hitta på olika sätt att lägga krokben för storebror USA med både konventionella och okonventionella metoder.

Exoatmosfärisk Dödsmaskin, ett raktemotorförsett Hubble-teleskop som smashar rakt in i kärnvapenrobotar och förstör dem med hjälp av sin rörelseenergi. USA är ensamma om att bemästra detta för tillfället. 

Det är dåligt för världen om detta leder till en ny kapprustning. Det är bra för världen om vi kan få ett avtal mellan supermakterna som reglerar både kärnvapen och missilförsvar. Vi behöver verka för ett sådant avtal.

När till och med Elon Musk kan använda sina egna raketer för att sätta bilar i omloppsbana så är det inte konstigt att stora länder gör detsamma för sina kärnvapen. Raketteknologin blir mainstream och med det ökar potentialen för och riskerna med ett storskaligt kärnvapenkrig.

Äntligen ett luftvärn

Till slut fick vi då ett luftvärn. Det blev Patriot från USA och inte franska Aster. Det franska systemet hade förmodligen varit lite vassare men Patriot är "good enough". Ungefär 10 miljarder ska investeras och installation pågår mellan 2020-2025. Några tankar kring dagens besked:

• Sverige har mycket pengar och lite militär personal, att satsa på högteknologiska vapen är därför det perfekta sättet för oss att stärka försvaret. 
• Vi kommer snart att behöva mer luftvärn. 
• Det hade varit önskvärt att det gick snabbare att få det på plats. 
• Försvarsminister Peter Hultqvist levererar igen. 
• Fortsätt lyfta försvaret!

Aster 30, det franska systemet som inte valdes. 

Är det bäst att mäta ett lands BNP eller PPP?

Ett lands inkomst kan mätas med BNP eller PPP. Skillnaden är att PPP (Purchasing Power Parity) är justerat för köpkraft, dvs det inhemska kostnadsläget. Mätt med PPP är Kina världens största ekonomi. Mätt med BNP är det USA som är störst.

PPP 2017 i (dollarekvivalenter)

BNP 2017 (USD) Källa wikipedia

PPP kompenserar om de inhemska priserna är låga i ett land genom att justera upp nationalinkomsten för att reflektera att man kan köpa mer för mindre pengar. Det är extra relevant om man ska köpa inhemska tjänster. Produkter för export däremot tenderar att vara prissatta utifrån världsmarknadspriser och blir inte lättare att komma över på grund av högt PPP. En modern ekonomi brukar vara till 2/3 tjänstebaserad. Därför är det ofta relevant att mäta i PPP. Däremot är amerikanerna mest köpstarka om det ska shoppas dyra kapitalvaror. 

Svaret på om BNP eller PPP är bästa måttstocken på nationalinkomsten är alltså beroende på i vilket syfte man mäter. För inhemska tjänster är det definitivt PPP. För konsumtion av exporterbara produkter, till exempel högteknologiska vapen, är det bäst att ha ett högt BNP.

Högteknologiska vapensystem gynnas av högt BNP.
USS Kitty Hawk Battle Group är ett exempel. 

Sverige har en ekonomi orienterad mot export av förädlade industrivaror och är högre rankade på BNP än PPP, likt Japan, Tyskland, Sydkorea och USA. För BRICS-länderna gäller det motsatta. 

Tumregel för BRICS: sälj produkter och köp tjänster

Hur BNP och PPP hänger ihop med kapitalbasen är mycket intressant och får bli en framtida blogg. En cliffhanger är att ojämlikheten mellan länder ökar.

Ränteavdragets dagar är räknade

Vindarna i riksdagen har svängt och alla partier vill nu ta bort ränteavdraget, men på lite olika sätt.

V vill ta bort ränteavdraget för att det gynnar rika.

S vill ta bort det, men det är inte högt prioriterat (vilket det givetvis egentligen är men S flörtar med alla som äger sin bostad).

MP har identifierat att ränteavdraget är dåligt för miljön.

C och FP vill trappa ned ränteavdraget i sakta mak.

M och KD vill ta bort ränteavdraget om konfiskatoriska skatter på (läs: stöld av) kapital minskas någon annanstans.

SD tycker att ränteavdraget är osvenskt och borde avskaffas ihop med decemberöverenskommelsen (läs: decemberförräderiet).

En typisk 60-talsvilla som säkert byggdes med hjälp av ränteavdraget

Majoriteten mot ränteavdraget är stabil men splittrad. Ska bli spännande att se hur det politiska spelet går när ränteavdraget avskaffas. Vem kommer komma ut som vinnare och vem kommer stå med lång näsa och se ut som en looser? Fortsättning följer.

Kapitalskatt

Tre saker är säkra i livet. Att man föds, att man dör och sist men inte minst att man betalar skatt.

Skatt kan utvinnas på två olika sätt. Det första är från arbete, härifrån kommer den största delen av skatterna. Det andra sättet är att beskatta kapital.  

All rikedom kommer från sparande. Om kapital skattas för hårt minskar sparandet och då blir man i förlängningen fattig. Om arbete skattas för hårt gynnas kapitalägare på arbetares bekostnad. Det gäller att hitta rätt balans mellan skatt på kapital och arbete. 

Många indikationer tyder på att vi i västvärlden har missat den balansen och att vi sedan 1980-talet beskattar kapital för lite. Utan att försöka ge mig in på alla detaljer tänkte jag bara nämna några exempel på riktigt dålig politik. 

• Ränteavdraget - landets fastighetsägare får inte bara njuta av värdeökningar utan slipper dessutom att betala 30% av räntan. En urusel och orättvis ordning som borde ändras nu, när räntan är rekordlåg. 
• Sänkningen av bolagsskatten av förra moderatregeringen från 26,3% till 22% för fyra år sedan var precis vad som inte behövdes. 
• Sänkningen av fastighetsskatten 2008 var också kontraproduktiv. I ett läge när medelvillan stiger med 200.000 kronor per år beskattas samma villa med 6.000 kronor. En bra affär - för villaägare. 

I ljuset av ovanstående är den aviserade smyghöjningen av skatten på kapitalförsäkringar och ISK ett lite myrsteg i rätt riktning. Bra start Magdalena, fortsätt med att ta bort ränteavdraget. 

Sagan om den rika men ojämlika byn Usaby

En gång för länge sedan fanns en liten ort som hette Usaby. Den hade tusen hus och i varje hus bodde en familj. Vissa familjer var unga och vissa gamla. Vissa familjer var små och andra stora. Vissa hade många fän och andra få. Till byn hörde det massa bördiga åkrar, sjöar, skogar och betesmark. Det fanns också en borg på en kulle som hörde till byn. Dit kunde man ta sig om det blev krig för att få skydd. Alla familjerna fick plats inne i borgen även om det blev trångt. Byn hade också gemensamma vägar, brunnar, diken, bevattningsanläggningar, kvarnar och plogar. Det fanns också bagerier, affärer, skomakare, skräddare, urmakare, läkare, tandläkare och andra nyttiga verksamheter, så att de som bodde i byn hade det på det stora hela ganska bra. Det fanns ingen annan by varken i när eller fjärran som hade det lika bra, så vitt någon kände till.

Av allt som fanns att äga i byn, vare sig det var sjöar, skogar, åkrar, bagerier eller kvarnar så ägde den rikaste familjen var fjärde ägodel. Så hade det varit så länge man kunde minnas, i många generationer. 

De nio rikaste familjerna därefter var också rika, de ägde tillsammans en fjärdedel av allt. 

De nittio rikaste familjerna därefter var ganska välbärgade, de ägde tillsammans en fjärdedel. 

Kvar fanns nio hundra familjer. De fick dela på den sista fjärdedelen av åkrarna, skogarna och all det andra. 

Av de niohundra mindre bemedlade familjerna hade hundra det ganska bra. De hade hälften av den sista fjärdedelen. Den andra hälften delades upp på 800 familjer. 

Av de åtta hundra kvarvarande som ägde en åttondel av allt, ägde 100 familjer hälften. De sju hundra som var kvar ägde en sextondel. 

Och så vidare. 

Sex hundra familjer ägde en trettioandradel.

Fem hundra en sextiofjärdedel.

Fyra hundra en hundratjugoåttondel. 

Tre hundra familjer 1/256

Två hundra familjer 1/512

Hundra familjer 1/1028. 

De hundra fattigaste familjerna ägde bara en hundradel av genomsnittsförmögenheten. De hundra rikaste familjerna ägde 750 gånger mer än de hundra fattigaste. Den rikaste familjen ägde 250 gånger mer än de hundra fattigaste.

Lek med tanken att de fattigaste familjerna hade en förmögenhet på varsin ko, eller vad som nu gick att byta mot en ko. Då hade den rikaste familjen tjugofemtusen kor. Nio familjer hade nästa tretusen kor var. Och så vidare. 

Det kom sju svåra år med krig, pest, ofärd och elände till den förut så rika byn. De fattigaste familjerna som var många fler tog de rikastes ägodelar för att slippa svälta ihjäl. De rika protesterade inte alltför mycket eftersom de hade så de klarade sig. Efter sju svåra år var byn mer jämlik. Sjuttio år senare var allting tillbaka där det var innan det började. Byn var lika ojämlik igen. 

Låter det osannolikt? Det är så förmögenheterna är fördelade i USA just nu. Den lilla påhittade byn Usaby är lika ojämlik som USA idag. Lika ojämlikt som USA strax innan första världskriget. Under de svåra åren kring andra världskriget gick USA mot mer jämlikhet. Från och med Ronald Reagan vände utvecklingen. Sen 1980-talet har amerikanska underklassen och medelklassen blivit allt fattigare samtidigt som de rika är förmögna som aldrig förr. 

Självklart har utvecklingen de senaste trettio åren ett samband med att Donald Trump blev vald till president förra året. Många väljare är beredda att prova drastiska åtgärder. För att motverka den gamla eliten från östkusten och så kallade globalister. Vare sig de finns på riktigt eller bara i fantasin. Jag tror att polariseringen i amerikansk politik kommer att bestå tills USA börjar gå mot mer jämlikhet igen. På 1800-talet flydde européer fattigdom och religiöst förtryck i sina hemländer för mer frihet och jämlikhet i Amerika. Kanske kommer flyttlassen att gå åt andra hållet på 2000-talet om den ofördelaktiga utvecklingen fortsätter? Vi får verkligen hoppas att det inte går så långt utan att man gör som man gjorde på 1930-talet och släpper loss hela den väldiga potentialen i det amerikanska samhället. När amerikanerna står enade finns det ingen som kan stoppa dem.