Decemberöverenskommelsen

Konstaterar att reaktionerna kring decemberöverenskommelsen är starkare än jag hade förväntat mig. Allra mest upprörda är förstås SD-anhängarna men också de som är lite ljummet kritiska till invandring utan att gilla SD verkar vara på krigsstigen. Anna Kinberg-Batra fick det hett om öronen på sociala medier efter den gemensamma presskonferensen. I stridens hetta heter det allt ifrån att Sverige från och med igår är en diktatur till att vi är på väg ner i avgrunden.

Vad trodde alla hetsporrar skulle hända efter valet? Det här är det enda rimliga utfallet. Alla andra partier lovade sina väljare att inte samarbeta med SD. Så fort någon bryter det löftet väntar ett nyval. Vänsterlaget är större än högerlaget, varför skulle de vika ner sig?

Om nyvalet hade blivit av var det väldigt sannolikt att situationen i riksdagen hade blivit densamma med vänstern störst och alliansen några procent mindre. Under alla omständigheter med SD som vågmästare. Partiet som lovat att fälla alla budgetar som inte innebär starkt reducerad invandring (vad flög i dem när de gjorde den taktiska vurpan?). Vad är meningen med extraval då?

Överenskommelsen är den enda rimliga. Det lag som är störst borträknat järnrörstokarna får bestämma. Till nästa val. Och inga uppgörelser högerut. För då blir det verkligen nyval.

Vad har Sverige egentligen råd med?

Försvar
Efter förra blogginlägget funderade jag på allt som vi som nation skulle ha råd med om vi bara vill. Att det går att återställa försvarsförmågan från dagens usla nivå till godkänd status är helt självklart. Det är som amerikanerna säger en "no brainer". 200 miljarder kronor hade räckt långt och enligt beräkningen jag gjorde i förra bloggen hade det knappt märkts i statsfinanserna. Någon annan gång skall jag försöka estimera hur mycket kapital som hade gått att få fram maximalt, det rör sig sannolikt om tusentals miljarder kronor.

När försvaret så småningom har blivit någorlunda upprustat så finns det andra mer spännande projekt som väntar på sin tur. Även dessa kommer att kräva någon form av finansiering. Det är verklighetsfrämmande att tro att förmögna Sverige inte har råd.

Jämlikhet
Mitt personliga favoritprojekt är att en gång för alla få ekonomisk jämlikhet mellan könen. Det klingar falskt att kalla sig det mest jämställda landet av alla samtidigt som klyftorna ökar. Det var förstås inte lika viktigt för Regimen Reinfeldt som att sänka skatterna 8 år i rad, men nu är det hög tid att börja. Om det krävs investeringar för att starta igång det hela så för all del, låt det kosta.

Infrastruktur
Infrastruktur är bra att investera i när räntorna är låga och det finns outnyttjad arbetskraft. Öresundsbron är ett exempel på en fantastisk investering som betalar sig om och om igen. Förslag på andra projekt kan vara en tunnel Helsingborg-Helsingör, höghastighetståg mellan Oslo-Göteborg-Köpenhamn, förbättringar på linjen Stockholm-Göteborg, snabbladdstationer för elbilar längs våra motorvägar etc.

Maglev i Shanghai, ett snabbt men dyrt transportmedel. Motsvarande
byggkostnad för Göteborg-Köpenhamn blir 100 miljarder kronor. 

Forskning
Tredje området är forskning, utveckling och utbildning. Låt Sverige bli ett land där varje individ tas tillvara och får möjlighet att lära sig och utvecklas. Låt inte grundskolan flummas bort. Se till att de som vill läsa efter gymnasiet får de bästa förutsättningarna. Låt de som vill forska få göra det med de bästa verktygen som går att få. Se till att det finns en bördig jordmån där företag kan plocka upp och kommersialisera forskningsresultat. Låt inte pengar vara den begränsande faktorn.

Fler Svenskar
Ett fjärde samhällsprojekt som jag egentligen inte förordar men ändå inser att det är en möjlighet, är att göra landet mer folkrikt. Det är inte okontroversiellt i den globala överbefolkningens tidevarv men ändå helt realistiskt om vi vill. Sverige är trots allt ett riktigt trevligt litet hörn av världen och ganska glesbefolkat, så varför inte låta fler njuta av det? För att bli fler måste nativiteten eller invandringen öka. Inte som i dagens fjuttinvandring, utan rejält. Det kan bli en svår politisk nöt att knäcka. Vi är inte längre självförsörjande på mat och det blir värre om befolkningen ökar. Å andra sidan har inte England varit självförsörjande på 150 år och det har gått bra ändå. I England bor 5 gånger så många på en tredjedel av ytan. Utan att bli lika extrema som britterna så kan Sverige absolut ha en befolkning på 20-30 miljoner. Jag har svårt att se att detta projekt blir genomfört men om det blir det så kommer det att krävas en initial investering som sedan betalar sig när den större befolkningen kommer ut i arbetslivet. Och ja, vi har råd.

Se kapitalet växa
Bara några funderingar på sådant vi kan göra förutom att som idag lägga alla pengar på hög, se kapitalet växa och amortera ner statsskulden. Inte för att jag är kritisk mot att statsskulden minskar, men någon gång får vi göra något med alla pengarna. Det finns givetvis många fler spännande projekt som blir föremål för framtida bloggar.

Jimmies matematik

Hur räknar SD?
Antag att det kommer 10 asylsökande flyktingar. 7 är av manligt och 3 av kvinnligt kön. Av de inkommande är 4 barn varav 2 ensamkommande. 3 får asylen beviljad.

Hur många har kommit till Sverige?

Sverigedemokratens svar : 10 + 7 + 3 + 4 + 2 = 26 invandrare som snyltar på välfärden

Rätt svar : 3 flyktingar har fått lov att stanna. Idag är de flesta från Syrien (hört talas om ISIS någon?). Majoriteten önskar och kommer att flytta hem när kriget är över.

Det är så fel att jag knappt orkar räkna ut hur fel det är men det blir ungefär 40.000 miljarder procent, eller euro eller nåt...

Margareta Sandstedt (SD) briljerar med sin räknekonst

Är det medvetet som SD räknar fel på det här sättet? Det finns nog många i partiet som saknar kapacitet att räkna rätt men de ledande funktionärerna antar jag är kapabla till plus och minus. Alltså är det en medveten strategi från SD:s sida att alltid vränga till all statistik om invandring så att den skall framstå som skrämmande för de som inte kontrollerar fakta själva.