Riksbankens räntechock väcker starka känslor

För en gångs skull väcker ärevördiga Riksbanken starka känslor. Bläddrar i fredagens Dagens Industri som är fylld med opinion och åsikter.

Världens äldsta riksbank, Brunkebergstorg

Överge målet med två procent inflation tycker analytikerveteranen Peter Malmqvist.

Det är viktigt att kämpa för att behålla tvåprocentmålet tycker chefsekonomerna från Unionen och Teknikföretagen.

Det kommer gå åt helsike skriver Di:s Henrik Mittelman. Han jämför dagens lågränta med 1970-talets devalveringar.

Johanna Jeansson tycker att Riksbanken gör rätt men risken för bubblor medför att Finansinspektion och regering behöver ta sitt ansvar och bland annat ta bort ränteavdraget.

Huvudpersonen själv, Stefan Ingves, säger att inflationsmålet skall nås oavsett hur hushållens skulder utvecklas. Det får FI ansvara för. Oräknat sänkt ränta och oljepris ligger den underliggande inflationen på 1,1 procent, inte alltför långt ifrån målet med andra ord. Ingves slår fast att "inflationsmålet har tjänat Sverige väl, och kommer att göra det i framtiden också".

Av sex intervjuade chefekonomer är två positiva, tre negativa och en neutral. Mest positiv är SEB:s Robert Bergqvist som berömmer Ingves åtgärd som klockren. Mest negativ är Günther Mårder från unga uppstickarbanken Nordnet.

Somliga jämför riksbankens politik med att avfyra en bazooka. Själv tycker jag att det snarare var en ärtbössa som avfyrades. En sänkning av räntan en tiondels procent och att annonsera tio miljarder i obligationsköp är för lite för att det skall märkas nämnvärt i den svenska ekonomin som omfattar 4 000 miljarder i BNP och uppemot 20 000 miljarder i kapital. Antagligen kommer det ändå inte behövas så värst mycket mer för att inflationen skall röra sig uppåt igen eftersom tjänster och livsmedel stiger i pris för tillfället. En rejäl höjning av lönerna i nästa avtalsrörelse kommer förmodligen leda till normalläge med högre räntor.

Ingves köper statspapper för tio miljarder - mer kommer

Idag fick vi sänkt ränta. Minus 0,1 procent. Dessutom startar som väntat köpen av statspapper. Minst 10 miljarder kronor. Sannolikt kommer mera. Riksbanken säger sig kunna agera mellan ordinarie möten.

Ingves vidtar mått och steg

Den så kallade räntebanan har sänkts. Först 2018 tror Ingves att ett mer normal ränta är på plats, 1,43%. För att inflationen skall hamna på målet 2% kommer det dessutom behövas en extra boost av lönerna i den kommande avtalsrörelsen.

Man kan säga ett detta var den sista spiken i kistan för Sado-Monetarismen. Den är nu ett minne blott för vår kära riksbank. Mycket talar för att det var ett bra och väl avvägt beslut så att Sverige kommer ur sviterna från finanskrisen snabbare än om vi som våra vänner i Europa gjorde tidigare, försöker svälta oss i form.

Jämfört med ECB och Mario Draghi för några veckor sedan är det inte storsläggan som Ingves tar till. Snarare en liten miniatyrhammare. Storsläggan hade motsvarat 4-600 miljarder i köp av statspapper istället för 10 miljarder. Och det är ju bra för oss att inte storsläggan behövs. Ännu.

Unik chans att göra Sverige rikare

Räntan är i princip noll men inflationen vägrar att ta fart. SCB rapporterar deflation på minus 0,3 procent. Riksbankschefen kliar sig i huvudet och funderar på hur han skall uppnå sitt mål.

Stefan Ingves. Bild: DI

Nu finns en unik chans i den stundande avtalsrörelsen för arbetsmarknadens parter att dra sitt strå till stacken och hjälpa såväl Ingves som fosterlandet ur knipan. Istället för nollränta och bubblande tillgångspriser kan landets löntagare lösa upp knutarna. Genom högre löneökningar som tvingar fram prishöjningar kan vi tillsammans bekämpa den förhatliga deflationen. Vågar man föreslå lite extra i plånboken för grupper som halkat efter under Regimen Reinfeldt, t.ex. kvinnor?