lördag 8 september 2018

Stoppa eller bygg västlänken?


Västlänken är ett gråtråkigt infrastrukturprojekt med mycket betong, armeringsstål, asfalt, grus, slipers och räls. Den är utredd gång på gång sedan 17 år av massa gråtråkiga ingenjörer. Den byggs mellan 2018-2026 av en armé av vägarbetare och rallare, under ledning av ännu fler gråtråkiga ingenjörer.

När den är klar är tanken att den ska ge bra kommunikationer för fler Göteborgare. Staden växer som bekant.
Västlänken står för 20 av de 34 miljarder som ska investeras i Göteborgs
infrastruktur de närmsta åren, delvis finansierat av trängselskatt. 

Att med hjälp av datormodeller simulera och optimera effekterna av järnvägar är mycket komplicerat, behärskat av ett fåtal specialister. Det hindrar inte vissa politiker från att piska upp en folklig opinion mot gråtråkiga betongprojekt. Det är till stor skada för staden säger de. Känslor stormar så till den milda grad att det blir en total omvälvning i Göteborgs kommunfullmäktige, där järnvägspopulisterna kan få upp till 30% av mandaten i valet på söndag. För balansens skull så förtjänar de politiker som är på väg att röstas ut en känga för sin flathet när det gäller att försvara sin linje.

Albert Einstein har ett berömt citat, att bevisbördan ökar proportionellt mot konstigheten i påståendet.

Att alla gråtråkiga ingenjörer har räknat rätt vore inte konstigt. Alltså är bevisbördan låg för ja-sidan.

Att samma skrå, ingenjörerna, med sina strävsamma tekniska utbildningar och långa karriärer där de drillas i ekonomiska kalkyler och den senaste tekniken, skulle bidra till en gigantisk mörkläggning är ett mycket märkligt påstående. En konstig konspiration. Alltså kräver det enligt Albert Einsteins devis mycket starka bevis. Nej-sidan har hela bevisbördan kring västlänkens dålighet.

Så till er på nej-sidan, fram med bevisen!

Einsteins reaktion på nej-sidans "bevis"
I väntan på att vi ska få något annat än konspirationsteorier från nej-sidan kan vi ju spekulera i om västlänken kommer att bli mer som Öresundsbron eller mer som Hallandsåsen, två berömda betongprojekt med olika resultat. Tills motsatsen är bevisad tror jag att det blir mer som Öresundsbron, men jag vet ju inte att det kommer att bli riktigt så bra för det var ett fantastiskt utfall. Fastän det hade varit billigare att bygga en tunnel under Öresund. Konstigt det här att så gott som alla infrastrukturprojekt lönar sig. Det är nästan så att man kan tro att ingenjörerna räknar rätt.

I avsaknad av vattentäta bevis från nej-sidan, ska bygget av västlänken fortsätta. Basta.

tisdag 28 augusti 2018

Sveriges ekonomi - fågel eller fisk

Läser så här i valtider på sociala medier att Sveriges ekonomi minsann inte är så bra som makthavareliten vill påskina. Som bevis används den här grafen där Sverige har minsta tillväxten per person i hela Europa.


Visst kan väl det stämma för 2017 och 2018, även om det är lite konstigt att 2018 inte är slut än. Låt oss istället titta på hur BNP/person ser ut i ett lite längre perspektiv. Här jämförs Sverige med Euroländerna och USA. Källa Världsbanken.


Här ser vi att gamla fina Svedala har utvecklats ungefär lika bra som USA, med några år sämre och några bättre (mycket beroende på valutaeffekter), och bägge länderna har gått bättre än de länder som ingår i Eurozonen. Och det här är alltså några av de absolut rikaste länderna i världen.

Med andra ord är det ingen fara på taket för Sveriges ekonomi. Cirkulera!


lördag 3 mars 2018

Sarmat vs Exoatmosfärisk Dödsmaskin

Amerikanerna har till Kinas och Rysslands högljudda protester utvecklat och förfinat sitt missilförsvar. Nu meddelade Putin i ett tal till parlamentet i veckan att Ryssland har gjort en mycket bättre och starkare kärnvapenmissil vid namn Sarmat som kan dela upp sina stridsspetsar i femton mindre delar och därigenom blir svårare att försvara mot.
Ryssarnas senaste muskedunder, Sarmat. En kärnvapenmissil som kan flyga ett helt varv runt jorden innan den trillar ner i huvudet på fienden. Bestyckad med 15 stridsspetsar.  
Givetvis har Amerikanerna redan tänkt på detta och håller på för fullt med försvarsrobotar som också kan dela upp sig och försvara sig bättre än förut. Ingen vet om försvaret behöver 3 eller 5 eller 10 försvarsrobotar per anfallsrobot, men försvarsmissilerna är mycket billigare eftersom dom inte har kärnvapen och USA är mycket rikare än Kina och Ryssland ihop så man ser ju vartåt det lutar. USA kommer sannolikt att behålla den strategiska dominansen under överskådlig tid, 15-25 år. Ryssland och Kina kommer i sin tur säkert att försöka hitta på olika sätt att lägga krokben för storebror USA med både konventionella och okonventionella metoder.
Exoatmosfärisk Dödsmaskin, ett raktemotorförsett Hubble-teleskop som smashar rakt in i kärnvapenrobotar och förstör dem med hjälp av sin rörelseenergi. USA är ensamma om att bemästra detta för tillfället. 
Det är dåligt för världen om detta leder till en ny kapprustning. Det är bra för världen om vi kan få ett avtal mellan supermakterna som reglerar både kärnvapen och missilförsvar. Vi behöver verka för ett sådant avtal.

När till och med Elon Musk kan använda sina egna raketer för att sätta bilar i omloppsbana så är det inte konstigt att stora länder gör detsamma för sina kärnvapen. Raketteknologin blir mainstream och med det ökar potentialen för och riskerna med ett storskaligt kärnvapenkrig.

tisdag 7 november 2017

Äntligen ett luftvärn

Till slut fick vi då ett luftvärn. Det blev Patriot från USA och inte franska Aster. Det franska systemet hade förmodligen varit lite vassare men Patriot är "good enough". Ungefär 10 miljarder ska investeras och installation pågår mellan 2020-2025. Några tankar kring dagens besked:

  • Sverige har mycket pengar och lite militär personal, att satsa på högteknologiska vapen är därför det perfekta sättet för oss att stärka försvaret. 
  • Vi kommer snart att behöva mer luftvärn. 
  • Det hade varit önskvärt att det gick snabbare att få det på plats. 
  • Försvarsminister Peter Hultqvist levererar igen. 
  • Fortsätt lyfta försvaret!

Aster 30, det franska systemet som inte valdes. 

söndag 22 oktober 2017

Är det bäst att mäta ett lands BNP eller PPP?

Ett lands inkomst kan mätas med BNP eller PPP. Skillnaden är att PPP (Purchasing Power Parity) är justerat för köpkraft, dvs det inhemska kostnadsläget. Mätt med PPP är Kina världens största ekonomi. Mätt med BNP är det USA som är störst.


PPP 2017 i (dollarekvivalenter)


BNP 2017 (USD) Källa wikipedia

PPP kompenserar om de inhemska priserna är låga i ett land genom att justera upp nationalinkomsten för att reflektera att man kan köpa mer för mindre pengar. Det är extra relevant om man ska köpa inhemska tjänster. Produkter för export däremot tenderar att vara prissatta utifrån världsmarknadspriser och blir inte lättare att komma över på grund av högt PPP. En modern ekonomi brukar vara till 2/3 tjänstebaserad. Därför är det ofta relevant att mäta i PPP. Däremot är amerikanerna mest köpstarka om det ska shoppas dyra kapitalvaror. 

Svaret på om BNP eller PPP är bästa måttstocken på nationalinkomsten är alltså beroende på i vilket syfte man mäter. För inhemska tjänster är det definitivt PPP. För konsumtion av exporterbara produkter, till exempel högteknologiska vapen, är det bäst att ha ett högt BNP.
Högteknologiska vapensystem gynnas av högt BNP.
USS Kitty Hawk Battle Group är ett exempel. 
Sverige har en ekonomi orienterad mot export av förädlade industrivaror och är högre rankade på BNP än PPP, likt Japan, Tyskland, Sydkorea och USA. För BRICS-länderna gäller det motsatta. 
Tumregel för BRICS: sälj produkter och köp tjänster
Hur BNP och PPP hänger ihop med kapitalbasen är mycket intressant och får bli en framtida blogg. En cliffhanger är att ojämlikheten mellan länder ökar.

fredag 6 oktober 2017

Ränteavdragets dagar är räknade

Vindarna i riksdagen har svängt och alla partier vill nu ta bort ränteavdraget, men på lite olika sätt.

V vill ta bort ränteavdraget för att det gynnar rika.

S vill ta bort det, men det är inte högt prioriterat (vilket det givetvis egentligen är men S flörtar med alla som äger sin bostad).

MP har identifierat att ränteavdraget är dåligt för miljön.

C och FP vill trappa ned ränteavdraget i sakta mak.

M och KD vill ta bort ränteavdraget om konfiskatoriska skatter på (läs: stöld av) kapital minskas någon annanstans.

SD tycker att ränteavdraget är osvenskt och borde avskaffas ihop med decemberöverenskommelsen (läs: decemberförräderiet).

En typisk 60-talsvilla som säkert byggdes med hjälp av ränteavdraget

Majoriteten mot ränteavdraget är stabil men splittrad. Ska bli spännande att se hur det politiska spelet går när ränteavdraget avskaffas. Vem kommer komma ut som vinnare och vem kommer stå med lång näsa och se ut som en looser? Fortsättning följer.

söndag 10 september 2017

Kapitalskatt

Tre saker är säkra i livet. Att man föds, att man dör och sist men inte minst att man betalar skatt.

Skatt kan utvinnas på två olika sätt. Det första är från arbete, härifrån kommer den största delen av skatterna. Det andra sättet är att beskatta kapital.  

All rikedom kommer från sparande. Om kapital skattas för hårt minskar sparandet och då blir man i förlängningen fattig. Om arbete skattas för hårt gynnas kapitalägare på arbetares bekostnad. Det gäller att hitta rätt balans mellan skatt på kapital och arbete. 

Många indikationer tyder på att vi i västvärlden har missat den balansen och att vi sedan 1980-talet beskattar kapital för lite. Utan att försöka ge mig in på alla detaljer tänkte jag bara nämna några exempel på riktigt dålig politik. 
  • Ränteavdraget - landets fastighetsägare får inte bara njuta av värdeökningar utan slipper dessutom att betala 30% av räntan. En urusel och orättvis ordning som borde ändras nu, när räntan är rekordlåg. 
  • Sänkningen av bolagsskatten av förra moderatregeringen från 26,3% till 22% för fyra år sedan var precis vad som inte behövdes. 
  • Sänkningen av fastighetsskatten 2008 var också kontraproduktiv. I ett läge när medelvillan stiger med 200.000 kronor per år beskattas samma villa med 6.000 kronor. En bra affär - för villaägare. 

I ljuset av ovanstående är den aviserade smyghöjningen av skatten på kapitalförsäkringar och ISK ett lite myrsteg i rätt riktning. Bra start Magdalena, fortsätt med att ta bort ränteavdraget.